Den här veckan alltså…. den har inte varit enkel. Tack och lov är den snart slut och för det ska jag vara evigt tacksam. 

Jag skulle hinna så himla mycket den här veckan. Fixa saker i hemmet, ta itu med olika grejer hos djuren, handla julklappar och ta stortag med bokföringen bland annat.

Exakt allt blev bara halvdant eller ingenting alls.

Det började med en trasig vattenslang, alltså en splitterny polyetenslang till en av kopparna i nybygget, som började läka helt spontant. Att lokalisera vilken slang det rörde sig om var ett projekt i sig och sedan skulle den upp och bytas och det var vatten överallt som behövde pumpas. Pumpen som också var helt ny vägrade funka och ersättningspumpen gick inte heller.

Hur ofta är nya polyetenslangar skadade från fabrik? Den här hade små skav här och där som liksom inte uppkommer genom att man rullar ut den och drar den genom ett rör om man säger så. 

Nästa dag fortsatte allt i samma anda genom att jag körde på en vattenkopp i Hangarn så hela röret flög i tusen bitar.

Det blev en stor grej eftersom man måste bila bort en bit av klövpallen, byta ut det trasiga och sen gjuta nytt runt den nya skyddscylindern. Precis vad man önskar sig en vanlig torsdag. Jobb långt in på kvällen medan man har tusen andra saker att göra.

Sedan har vi också haft ett oljeslangshaveri på en traktor, hemslakt av en kviga med framfall och otaliga bilresor hit och dit i jakt på vattenpumpar, material, mat och tonåringar så det har varit minst sagt fullt upp.

Nu är jag helt grå i hyn och död i blicken. Mina mest frekventa yttranden under de senaste dagarna har varit: ”Det är fan inte värdigt”, ”Jag är för gammal för det här” och ”Jag tror inte folk fattar vad det vill säga att försöka producera mat” 

Alla djur lever och har hälsan i alla fall, utom hon som slaktades då. Och jag måste ju tillägga att hur jobbig denna vecka än har varit så har den innehållit några ljuspunkter också. Barn som är hemma på jullov och barn som ordnar soppafton till exempel. Och så barn som får diplom för projektarbete och barn som sköter sig på byn och får extrajobb och ansvar. Jag fick även tillfälle att fira en blivande pensionär vilket var både fint och roligt.

En jobbig vecka kan alltså vara en vecka man absolut inte vill vara utan. Den här får bara väldigt gärna ta slut snart.

I morgon ska vi äta julbord och troligen kommer mycket att kunna gå fel både innan och efter det. Men äta och njuta ska jag banne mig göra om jag så ska komma dit täckt i både vatten, koskit och betong. Sedan är det nya tag på måndag igen.