I yngre år hade jag mycket tvångstankar för mig. Om avdragna naglar, bakåtbrutna fingrar och krossade fotleder. Jag liksom fantiserade om olika skador och kunde inte låta bli att spela upp scenarier om hur de skulle gå till och hur det skulle kännas. 

Som en något klokare och mer upptagen vuxen har jag nästan slutat haka upp mig på otäcka saker som kan hända med kroppen. Jag har i stort sett bara en tanke kvar, den om att jag ska halka på väg upp i hjullastaren och slå ut tänderna i överkäken mot de räfflade metallfotstegen. Hu, det ilar i munnen bara jag tänker på det men det är ändå svårt att låta bli ibland.

Men så var det den här nya då. En alldeles fräsch hang-up på vår nya, just det, hang-up.

När jag går in i diskrummet från ladugården möts jag av den fina och mycket effektiva hinkhållaren som Danne har svetsat. När den är full med hinkar är det inga problem såklart men om pinnarna är blottade, ja då kan jag inte låta bli att tänka på hur det skulle vara att halka på klinkern, dråsa framlänges och HUGG, ramla rätt in i en av pinnarna och spetsa ett öga!

Jag fattar såklart att det är högst rimligt att se potentiella risker med armeringsjärn som sticker ut från väggen i ett rum där man går i gummistövlar på blött golv. Så kanske är jag bara klok och säkerhetsorienterad, inte alls överdrivet tvångsfantiserande.

Hursomhelst ska jag nu ta reda på var man köper någon sorts släta plastbollar eller liknande som man kan sätta på ändarna på dessa pinnar. Så man kan slappna av lite mer i vardagen och sluta göra upp planer för ett liv med piratlapp eller emaljöga.

Någon som vill bli av med en hink gamla golfbollar kanske?