Om man ska tro vad som skrivs, sägs och tycks så kommer allt att ordna sig bara vi skjuter mer älg. Att halvera älgstammen talas det om. Men är älgen verkligen det viktigaste att lägga energi på nu för att öka gårdarnas lönsamhet och säkra framtida möjligheter att bo och bruka gårdarna eller är det bara en lätt vinst i lång rad av förluster ?

Om älgen är problemet nummer ett är det bäst att vara rustad. Så jag byggde älgtorn igår. Att bygga torn är inte så enkelt som man tror. Jag kom fram till att för mig så blir det bra om översta ribban, den som man lägger armen på när man ska skjuta skogsbrukets fiende nummer ett, är 220 centimeter högt. Sen blev det bra när golvet var en meter ned från den översta ribban. Se det högra tornet. Själva golvet blev 110 centimeter i fyrkant och om man har 100 centimeter på ribborna som är längst upp så blir det en lagom lutning på tornet inåt. Återstår nu att forsla ut tornen i skogen så att jag kan säkra gårdens lönsamhet och överlevnad genom att halvera älgstammen.

Filosofera – tid för tanke

I älgtorn ges det tid för att filosofera, tid för att tänka. Kanske kommer jag sitta där och fundera på hur jag förlorade rätten att bruka min egendom. Om hur vi lät samhällsintresset i form av artskyddsförordningen, grön infrastruktur, nyckelbiotoper, blädningstvång, avverkningsavgifter, telefonavlyssningar, rovdjursexplosioner och mycket mycket annat tilläts passera utan motstånd?

Men,  jag kommer i alla fall inte ha några betesskador i den skogen jag inte får avverka. Ett slag är således vunnet. Tack för hjälpen!