Ska man klara av att vara bonde behöver man vara påläst. Mycket påläst. Jag sitter nu och läser en insändare i ATLs systertidning, medlemstidningen Land Lantbruk, skriven av landshövdingen Maria Larsson i Örebro. Hon påstår att det inte finns aktivister inom sin myndighet.

Tyvärr tingas jag meddela. Oavsett hur otäckt verkligheten är och oavsett hur hårt Landshövdingen blundar för problemet så finns aktivisterna kvar där. Om Larsson öppnar ögonen kan jag trösta henne med att hon inte är ensam myndighetschef med samma problem.

Upprinnelsen verkar vara en serie reportage om aktivistiska tjänstemän på enheten för vattenvården i Örebro. Låt mig beskriva två egen upplevda berättelser från nämnda enhet.

Den första

Jag har redan beskrivit ett av fallen på min bloggen här på ATL. Det handlade om att enhetschefen för vatten genom att strunta i lagen ville lägga mina marker under vatten. Jag tvingade Länsstyrelsen till Mark- och miljödomstolen som gav mig rätt och visade att det var uppenbart att myndigheten gjort fel.

Är detta aktivism, kan inte alla göra fel. Nej, har man jobbat ett helt liv med miljöbalken kan man lagen. När markägare och mina konsulter påpekar att länsstyrelsen inte följer miljöbalken och man får en fnysning tillbaks, då är det aktivism. Aktivisterna vet att det är dyrt att ta fighten och att få bönder vare sig har tid eller resurser.

Den andra

För ett antal år sedan var Havs- och Vattenmyndigheten på besök i Örebro. Mötet handlade om vattnet som rinner ut i Östersjön. En av talarna var samma enhetschef som ovan. Detta var under en period där det talades mycket om Slussenbygget och att man planerade att dränka tusentals hektar av Mellansveriges bästa jordar under vatten i samma veva.

Under lunchen gavs det tid att tala med företrädarna för myndigheterna. Jag ställde en fråga till samma enhetschef om hur höjningen på grund av Slussenbygget skulle påverka bönderna runt Hjälmaren? Svaret var ungefär så här: Om Slottsägaren von Greve förlorar hundra hektar prima åkermark så lär han inte svälta för den sakens skull. För en utomstående förefaller det som om  arbetsuppgiften är att bekämpa en aristokratisk ekonomi!

Besök de drabbade i stället

Detta är en attityd som finns, som är där. Att blunda gör inte att den försvinner. Under många långa år har det rekryterats i denna anda. Jag tycker nog att Landshövdingen bör sluta blunda och besöka offren för enheten i stället.