Det är mycket nu. Vissa perioder är det mer intensivt än vanligt att vara lantbrukare. En av dessa tider är när det är lamningar. Nya liv föds, livet går så att säga vidare.

Än så länge har det gått bra. Jag har lite oklart om hur många tackor som fått lamm och hur många lamm så är födda. Jag är i ett ständigt töcken. Min kära dotter, som igår bar en kladdig nyfödd liten varelse från hagen och till en lammbox, har dock stenkoll.

Utöver att man är trött hela tiden så är det en ynnest att vara en del av att nytt liv föds. Våra tackor går i en hage där de föder lammen. När de är födda så bär vi in dem i stallet där de får extra mycket kärlek i en box med sina lamm i minst 2 dagar. Där efter hamnar tackan och lammet i en ny fräsch hage.

I natt vid tre tiden när jag tittade till lammen var det helt lugnt och stilla ute. Några grader varmt. Det enda som hördes var enstaka frågande bräkande från någon tacka om var hennes lamm var. Jag tror nog att världen vore en smula bättre om fler fick uppleva detta.