Idag hade vi ett bra flyt och fick ut en första kväve giva på rapsen. Det pratade jag om i en guppig traktor i video tidigare idag. Här kommer det lite skriftligt, som jag lovade.

Imorse var det kanonförutsättningar för att köra gödning på fälten, och den här gången kunde vi inte håll oss borta. Vi började ju som sagt var med rapsen. Där bestämde vi oss för att lägga oss på en snittnivå på 60 kg kväve/ha. Kväve lägger vi denna gång i form av Yara Axan (27-4).

Eftersom att rapsen inte frusit ner i år så kunde vi använda N-sensorn live. Jag lät den sköta givan upp och ner inom det spelrum jag gav den. Det spelrum som tilläts var 50-70 kg kväve/ha. Det är den så kallade Robin Hood-principen som används, mer åt de sämre delarna och mindre åt dem bättre. Jag måste säga att jag tycker att N-sensorn gjorde ett bra jobb och det känns väldigt bra att variera givan efter så färska förutsättningar som möjligt. Vi har tidigare provat att skanna höstrapsen med N-sensorn på hösten för att skapa spridningskarta. Något som jag inte varit helt övertygad om hur bra det egentligen fungerar, men det har nog varit bättre än inget. Det finns ju så många faktorer som kan påverka rapsen under vintern, viltskador, frysskador och vattenskador som exempel. Då är risken att kartan från hösten inte längre stämmer.

Det här känns helt klart rätt, kvävet ska var där det gör mest nytta för växt, plånbok och miljö.

Vi åkte även på lite vete imorse. Vi har några bestånd som är lite sämre än vad vi skulle önska och kommer därför vara lite hetare med kväve på dem. Därför passade vi på att även här utnyttja nattfrosten imorse för att köra. Även här använde jag N-sensorn när jag spred. Vi bestämde oss för att lägga en snittgiva på 54 kg kväve/ha och lätt N-sensorn spela mellan 44 kg och 64 kg kväve/ha. Här hade vi inte lika stora variationer i givan, inte helt förvånade med tanke på den lilla biomassa som finns nu. Det fanns ändå variationer på plus/minus 5 kg kväve/ha, så lite nytta räknar jag med att det gjorde. 5 kg kväve/ha gör ju ända 18,5 kg gödselmedel/ha. Även här lägger vi mer där det är tunnare, för att jämna ut beståndet och låta det som behöver mest kväve få mest kväve. Det lilla i början kan göra det stora i slutet.

Man brukar kalla en tidig kvävegiva för en bestockningsgiva (tidigt kväve stimulerar ju bestockningen teoretiskt). Jag har själv aldrig sett att detta fungerat i verkligheten. I våra egna provrutor har jag inte sett någon skillnad på tidigt och sent tillfört kväve i antalet sidoskott, men i hur kraftiga plantorna blir i övrigt. Däremot brukar stora skillnader finnas mellan nollrutor och övriga delar av fälten i antalet sidoskott/planta. Historiskt har vi sett stora fördelar genom skördeökningar med att sprida kväve tidigt på vetet jämfört med lite senare.

Nu laddar vi batterierna för ytterligare en tidig gödselmorgon. Imorgon står det mer vete på tur.