Idag var det betessläpp i fokus på farmen. För kalvarna innebar detta en helt ny värld, eftersom att det var första gången som dem fick komma ut. 

Jag skrev ju igår att om det skulle går riktigt bra idag, så skulle alla kossorna och kalvarna få komma ut. Det gick riktigt bra idag och nu går de djur som för stunden ska vara ute i sina hagar. Det innebär att vi idag har kört ut totalt 115 djur varav: 6 kvigor, 53 kor och 56 kalvar uppdelat på tre grupper.

Kvar inne går nu 4 avelstjurar, 11 kvigor som ska säljas, en ko som ska gå till slakt, två kor som ännu inte kalvat och 31 slaktjurar. Angående de två som ännu ej kalvat så får de gå kvar inne tills dem har kalvat. Det blir mycket lättare att hjälpa till eller sätta in de åtgärder som behövs (tex kalvningsbox) om det skulle vara något krångel. Vi har gjort lite olika men i år gör vi så här.

När det gäller själva momentet betessläpp så har vi provat lite olika varianter. Idag så körde vi ut alla djur med traktor och djurtransport. Vi började varje grupp med ett gäng av de lugnaste korna, fortsatte med resten av korna, sedan kvigorna om gruppen innehöll sådana och sist kalvarna. Detta verkar vara ett bra koncept och gör att betessläppet blir väldigt lugnt. Korna hinner skutta av sig det mesta av kosläppssruset och är lugna när kalvarna kommer. Kossorna har även hunnit börja sakna kalvarna lite när dem kommer ut, det gör att dem inte skuttar iväg på eget håll utan faktiskt letar reda på sin kalv nästan direkt och tar hand om den. På detta sätt slipper vi att kalvarna bara rusar rakt på staketet direkt utan tar det lite lugnare. Kalvarna tog mötet med den nya världen på ett bra sätt och hela flockarna är nu redo för natten.

Efter betessläppet hann vi med en sväng till rapsen. Nu blommar rapsen inte bara lite grann längre och inte heller några enstaka här och var utan nu blommar den faktiskt på riktigt. Nu hoppas vi att den blommar länge. Ett gammalt talesätt jag har hört är att för varje vecka rapsen blommar är det ett ton i avkastning per hektar. Det intressanta med det talesättet är att det har stämt väldigt bra ihop med verkligheten de åren vi har odlat raps.

Nu ikväll har vi även firat mina föräldrar som nyligen fyllt år, farsan idag och mor för två dagar sedan. Min fru och mina barn kastade ihop en liten tårta till detta kalas. Eftersom att det ser ut som det nu gör i dessa Covid-19 blev det inget stort släktkalas, utan bara vi som ändå ses varje dag som kalasade ihop.

Sidospår:

Det sista jag gjorde igår natt innan jag gick och la mig bytte jag barngrinden vi har uppe i våran trapp. Den gamla hade nyss trillat isär, otäckt. Det var faktiskt lite klurigt, särskilt eftersom att jag inte ville väcka resten av familjen som sov (klockan var 00:30). Till slut fick jag ett bra slutresultat och jag kände mig ganska nöjd. När jag sedan var på väg ner för trappen 06:00 i morse, kändes det därför sisådär när Wilhelm lyckades pilla upp grinden det första han gjorde och ropade helnöjt titta Oliwia. Nu blir det att byta grind igen till något säkrare.