Norinet, uppföljning innan skörd

28 juli, 2020

Tröskstarten närmar sig dag för dag, men hur ser det ut på fälten? Jag tycker ju att uppföljning är viktigt och en del går inte att göra efter tröskning. Därför har jag nu på lediga stunder börjat kolla resultaten av årets insatser på fälten.

Här kommer lite kort om Norinet och mina tankar kring det. Mer uppföljning kommer att komma senare efter skörd, men vi kör en liten grej nu med.

En sista koll

Nu kan vi ju göra en liten sista koll innan skörd, tex jämföra olika fält, strategier, noll och maxrutor. När det sen är tröskat är det svårt att kolla upp tex hur många ax/m2 det var på fälten. Det som däremot går att kolla upp efter tröskning är ju skördenivåerna. Skördenivåerna går ju att lägga ihop med det man såg vid sista kollen innan skörd, det är väldigt lärorikt. Den egna erfarenheten är den som väger tyngst i slutänden.

Vad har jag då gjort?

  • Räknat ax – det är ju nu först vi kan räkna antalet ax/m2 som vi kommer tröska. Under hela året har vi räknat skott per/m2 och delvis behandlat fälten efter skottantalet. Först går antalet upp, sen går det ner och nu vet vi resultatet (ungefär).
  • Räknat småax – antalet småax per ax är ytterligare ett mått man kan använda i sin hälsokontroll.
  • Räknat kärnor/småax – det är ju egentligen varken skott, ax eller småax vi är ute efter utan själva kärnan. Många tunga kärnor är vad vi är ute efter.
  • Jämfört max och nollrutor – kväve, fosfor och kalium. Det jag fokuserade mest på förra hösten var lite olika gödslingsstrategier vid sådd, men ser inga stora skillnader än i år.
  • Kolla över fälten rent allmänt, både uppifrån och från marken.

Hur ser det då ut?

Det är lite olika på olika fält, men överlag ser det bra ut tycker jag. Något som däremot är väldigt lika på fälten är att nollrutorna och maxrutorna på fosfor och kalium från kombisådden förra hösten, är väldigt otydliga i alla fall ovan mark. Jag trodde att det skulle vara större skillnader, men det har väl varit ett för bra år helt enkelt… Jag skulle dock egentligen vilja ha lite mer ax/m2 på Norin-vetet än vad vi har, men tror inte det blir dåligt med det vi har.

Här kommer lite bilder och rapport från min Norinkoll på ett fält:

  • Antal ax/m2 på fältet är i snitt ca 648 stycken – i kvävenollrutan 386 ax/m2 – kvävemaxruta 550 ax/m2 (lägre än övriga fältet)
  • Antal småax per ax är 18 stycken i snitt – i kvävenollrutan 16 stycken – kvävemaxruta 19 stycken
  • Antal kärnor per småax är straxt över 3 i snitt -i kvävenollrutan straxt under 3 – kvävemaxruta ca 3,5
Jag missade att ta någon bra översiktsbild från detta fält, men den här representerar nog detta fält ganska så bra. På bilden finns även nollrutan på fosfor och kalium. Jag har svårt att se den, vad tycker ni? Nu när jag kollar bilderna, tycker jag faktiskt att den syns lite.
Samma som ovan fast från marknivå, den kanske syns lite gran om man vet att den finns där?
Här är uppgrävda plantor från PK nollruta och övriga fält. Detta är jätte svårt att få till med en spade i halvmörker och få ett bra resultat. Men tycker ända att man se någon form av resultat när man kollar på flera plantor. De till höger är från nollrutan. Först kan man tycka att rötterna från nollrutan ser bättre ut pga av de tätare rötterna. Just dessa täta rötter kan faktiskt vara ett tecken på fosfor brist har jag läst någonstans och det passar ju in här.
Här syns två olika kväve-nollrutor och två kväve-maxrutor från ovan. Den absoluta nollrutan är den enda som syns tydligt. Men jag tycker även att man ser maxrutorna lite smått.
Samma som ovan fast från mark
Kvävet gör nytta, det syns.
Skillnad på rotsystem kvävenollruta och övriga fältet. Nollrutan hör till vänster. De övriga fältet verkar må bättre.
En liten del av fältet var vallbrott, det syns nästan var.
tre ax från tre olika kvävemängder. Till vänster nollruta 0 kg N/ha, mitten övriga/normala fältet 225 kg N/ha , höger maxruta 275 kg N/ha. Jag tycker skillnader syns.

Fältet är gödslat för en kvarnvete skörd på ca 9 ton/ha, snart vet vi hur rätt det var.

Tillbaka till verkligheten?
Det närmar sig