Äntligen försvann den stenen

22 augusti, 2020

tyvärr så var det inte helt rätt maskin som bröt loss den.

Stenbrytning

I den ständiga kampen mot kostsamma stenar på fälten, hjälper många av maskinerna till. Idag fick plogen dra sitt strå till stacken. Att man plöjer upp sten är ju absolut inget ovanligt, men idag så plöjdes det upp en ovanligt stor sten. Det är en sten som inte varit helt okänd för oss, vi har känt på den förr. Det var innan vi hade en ”riktig” grävmaskin och bara en Huddig. Stenen var för stor/satt för hårt för Huddigen, men för 720’in och den sex-skäriga delburna plogen var den ingen match. Det var farsan som lyckades med att få loss denna bautasten. Eftersom att han visste om denna stenen så hissade han plogen något, men det hjälpte inte. Stenen for upp och plogen gick sönder. Det var inga stora trasor och efter 40 minuter hade han lagat och var igång igen. I det stora hela så var nog detta en ekonomiskt positiv handling, och det är ju det stora hela man måste se.

Bra stenbrytar ekipage?
Resultatet blev bra även om plogen fick lida lite.
Mindre snabblagade trasor sinkade inte farsan mer än en kort stund.
Stenen var lite för stor för att lämna till harvkusken att lyfta upp på stengallret. JD 6800 fick rycka in.
Det här är ett bättre sätt att bryta sten på. Bild från arkivet.

Kultiveringen fortsätter

Jag har idag kultiverat färdigt rapsstubben och även krattat runt i ett vallbrott av långliggande åkerbete. Det hade kommit regn under natten så det var lite för kladdigt för att sätta fart direkt i morse med kultiveringen tyckte jag. När vi har så fin markstruktur efter rapsen, så känns det väldigt dumt att förstöra den genom att kladda ihop det. Jag hade hela dagen på mig så efter att jag tankat och servat åkte jag hem. Då hade jag fått ett samtal om nån sten som behövde flyttas från ett fält, det passade ju bra att jag gjorde det medans jag väntade på upptorkning. Det gjorde att jag han även med att putsa det lilla sista på vallbrottet så jag bara kunde gå direkt dit med kultivatorn senare utan avbrott. Sen blev det kultivering för fulla muggar resten av arbetsdagen. Det blev en viss kontrast att komma från rapsstubben till vallbrottet, se själva nedan.

Lite för kladdigt för min smak, torrare förutsättningar inväntades.
Lite törstigt blir han allt när han får jobba dra kultivatorn.
Innan putsning, gamla staket linjen som inte är putsad än.
På väg åt rätt håll
Så här ser det ut nu. Tanken är att det ska vara stubb överallt här så här års nästa höst.

Här är kontrasterna:

Rapsstubben
Vallbrottet, i och för sig på det värsta stället men ändå. Det kan nog bli bra till slut.

Spillrapsens groning?

Efter mitt inlägg igår, sattes mitt intresse igång lite på det här med spillraps. Det jag blev mest intresserad av var vad gör att rapsen gror och vad gör att den går in i groningsvila. Jag hittar både mycket och lite information om detta, när jag googlar runt. Här kommer mina egna spekulationer utifrån både egen hjärna och andras texter. För att frön ska gro krävs ju tre  grundläggande faktorer: syre, vatten och rätt temperatur. Vissa behöver även ljus, kyla eller hög värme för att gro. Jag hittar inte just nu vad rapsen behöver, men min egen slutledningsförmåga säger att det inte är hög värme eller kyla som krävs. Det verkar inte heller vara så att ljus är ett måste?. Jag antar därför att syre, vatten och rätt temperatur räcker för att få spillrapsen att gro. Får inte fröet dessa i rätt mängd går det då in i groningsvila? Jag antar det. Det är ju så enkelt när vi sår; finns vatten, värme och syre i rätt mängd så räknar vi ju med att det gror och kommer upp. Det borde väl vara samma sak med spillrapsen?

När jag då tänker på detta ihop med olika bearbetningsmetoder för att få igång spillrapsen, så landar jag i att jag tror att vi gör rätt. Swiften och en djup bearbetning borde inte hindra spillrapsen från att gro, tvärtom och sedan kan den bekämpas ytterligare en gång mekaniskt när den växt upp. Jag tror däremot inte att det ska vara kladdiga förhållanden så att man kladdpackar runt fröna, då finns väl riska att man stänger ut syret och groningsvila infaller? Att vi kör djupt är jag inte heller orolig för.  Ett frö kan väl gro/gå in i groningsvila oavsett vilket djup det ligger på bara förutsättningarna är rätt?

Som sagt var detta var bara egna spekulationer, rätta mig gärna om jag är ute och cyklar…. jag vill inte dö nyfiken.

Bild tagen idag på gårdagens kultivering. Här finns värme(rätt temperatur?), syre och fukt runt spillrapsfröna (om ljus skulle behövas så fick dem det vi bearbetningen). Det borde väl få dem att börja gro?

Det blev aldrig någon ny bearbetningsmetod för oss idag, får se i framtiden.

 

 

 

 

Skyldighet med nytta
Höstbruket tar fart