Inte idag heller

27 november, 2020

Nej, det blev inte klart idag heller, pannmonteringen alltså.

Inte orimligt

Om man tänker efter så är det inte helt orimligt att vi inte blev klara idag. Det var ju ändå en del kvar och min förmiddag försvann i digitalt möte (det hade nog ändå inte blivit helt klart om jag inte varit på mötet). Det mesta blev ändå klart och det får man nog vara nöjd med. Nu är det bara anslutningen från pannan till torken kvar och rökgasledningen förstås, samt en hel del småfix runt omkring. Även om vi inte är helt klara så får resten vänta tills efter helgen, imorgon kallar plikten på annat håll. Eventuellt så kanske det händer lite imorgon, men bara eventuellt. Flisfickan är i alla fall nu helt klar, så det kan vi hel-stryka från listan. Jag gillar verkligen saker man kan hel-stryka. Sådant man bara kan halv-stryka tycker jag hänger över en som någon slags grå stress i väntan på att bli klart.

Det sista på flisfickan monteras här.
Återigen fick vi njuta av härlig arbetssol. På taket syns det nästan att det inte bara varit soligt på sista tiden, lite geggigt är det allt.
Det är nästa som ett litet hus på insidan, mysigt.
Vad händer här nu?

 

Det blev ett litet hål för luftintag till torken.
Jag missade ju att ha en bild på insidan av pannan häromdagen när alla stenar var på plats. Här är den bilden.

Något blev i alla fall färdigt

Ja, även om inte allt som vi hade hoppats på blev färdigt idag, så blev i alla fall det viktigaste färdigt. Djuravdelningen blev helt klar idag, perfekt eftersom att det nu går djur där. Första gänget kvigor kom för några timmar sedan och det sista gänget kommer nu om ca 20 minuter. Härligt att vi nu slipper ha tomt på djur i lagårdarna. Jag själv har inte sett de nyanlända djuren mer än på bild än, men jag tycker de ser fina ut. Snart får jag nog även en rapport på resten av djuren som flyttar in nu/snart.

Maten är här serverad för de nya.
Undrar om tjurarna är spända på lite nya grannar?
Här är första gänget att flytta in. Ser inte små ut tycker jag. Foto: Caroline

Sidospår:

Fina klara kvällar/nätter med stor måne gör hundpromenaderna lite trevligare.

Elit har fortfarande bandage efter sin skada. Nu hoppas jag att vi har lagt om Elits ben för sista gången den här vintern (helst för alltid). Det skulle vara fruktansvärt skönt nu om vi snart kan ta bort tratten. Det börjar bli tröttsamt att ha en trattkantarell slå en i knävecken hela tiden. Han har förövrigt förbrukat tre stycken trattar senaste veckan. Det här med lugn och smidighet är inte hel hans grej. Jag är övertygad om att det är några procent pansarvagn i honom, han bara kör rakt på allt (förutom barnen förstås, dem är han försiktig med). Men stackars Duro (andra Vorstehn) fick prova hur det känns att bli rammad av en tratt häromdagen, tratten sprack och hundarna överlevde utan skador…..

 

Nu rullar djurbilen in, det ska bli spännande att få rapport av frun snart.

här rullar djurbilen in.
Nästa inläggNu är det vitt
Tidigare inläggRedo för mer djur