Ljuset i tunneln

14 december, 2020

Det är lite så det känns nu… Efter att ha varit igång och byggt sedan första oktober, så har vi nu väldigt snart en fungerande torkanläggning igen. Det har känts som snart ända sedan vi började, men nu är det snart på riktigt. Imorgon ska pannan provköras och ställas in. Dagen till ära så fick vi även en glimt av solljus, kul att se att solen fortfarande verkar fungera. 

Städning

Städning är kanske spontant inte är världens roligaste ord. Men många gånger är städning inte bara positivt pga av resulatet, utan även för att själva momentet är tillfredställande. Så tycker jag att det kändes idag, när vi städade undan där vi nu ägnat ca 2,5 månader åt att stöka ner. Att vi städade ordentligt (och inte bara akutstädade) betyder att vi är så pass klara så att vi inte räknar med att stöka ner så mycket mer, slutresultat är alltså nära. Man kunde alltså gå runt och njuta över allt vi gjort medans man städade. Nu kanske jag romantiserade städningen lite väl mycket, för det var inte så att vi svävade runt på rosa moln och bara myste. Nej, det hade vi inte tid med. Småmysa får vi göra på jullovet, nu måste vi vara effektiva så vi blir klara någon gång. Hursomhelst så var det tillfredställande att få städa undan allting, inte minst för säkerhetens skull.

Här ser det nästan ut som att riktiga hantverkare varit i farten. Skruv o skräp överallt.
Numera ser det ut såhär där.
Skinande rent!
Även ute är det nu städat.

Städat för säkerhetens skull.

Som vanligt finns det massor med bra anledningar till att göra ett moment. Städningen gör det ju inte bara snyggt för ögat, hygieniskt och skapar ordning, det är även bra för säkerheten. Hur då? kanske man kan undra. Inte bara genom den självklarhet att snubblingsrisken nästan minimeras, risken för att få ett lösliggande föremål i huvudet minskar också. När anläggningen används så är det ju en hel del som rör sig. Då skakar lätt dessa lösliggande föremål ner och det är ju faktiskt ganska så högt mellan de olika våningarna i spannmålsanläggningen. Då kan ett fallande kvarglömt verktyg orsaka mer än en liten duns i huvudet. Även om man ofta blir glad över att hitta borttappade saker, så tror jag inte att ovansidan av huvudet är den optimala kroppsdelen för detta. Därför är noggrannhet vid städningen viktigt.

Ser ni den potentiella risken?
Här är den. En planka med spikar i är nog inte kanonskönt att få i pannan….

Redo för rök

Nu är skorstenen (rökgasbrunnen) färdigt, i alla fall tillräckligt färdig för att användas. Idag anlände och monterades den sista ringen som är en avsmalning från 1200 mm till 600 mm. När jag skrev inlägget om att vi började med detta, så fick jag en kommentar och tips om att vända rören åt andra hållet nästa gång (tack så mycket för det). Jag trodde att det var muffrören det handlade om och frågade varför, men fick tyvärr inget svar.. Nu tror jag inte längre att det var muffrören det handla om, för när avsmalningen skulle monteras så insåg jag att det passade sisådär på resten av brunnen. Ändarna som skulle sättas ihop var liksom likadana….. Jahapp, det var bara att se till så att det passade. Efter lite extra arbete så passade de båda rördelarna perfekt ihop. Skorstenen är alltså nu redo för action. Det kanske kommer att monteras en liten plåthuv på toppen, men bara kanske.

Den här
Passar inte direkt på här… typiskt!
Efter lite modifiering med vinkelslip
och bilmaskin
så såg det ut att passa bättre
Det passade ju perfekt, nästan bättre än original.
Lite smet o klet så blev det klart. Är det inte lite konstigt, att nästan varje gång man jobbar mot en deadline får man slita in i det sista?

Det är fortfarande lite ström kvar att koppla och dra, men om jag har förstått allt rätt så är vi nu helt redo för att provköra den nya pannan. Imorgon ska vi få hjälp med att köra igång och ställa in pannan, spännande. Nu är slutresultatet nära, hoppas nu att allt fungerar!

 

Nu har vi eldat
Det blev väl inte så dåligt?