Min tur att mata kossorna

19 januari, 2021

Något som man kanske kan tycka är lite konstigt är att trotts att vi har djur, så kan jag nog räkna på en hand hur många gånger jag skött fodringen i vinter. Det är normalt inte min arbetsuppgift, men idag blev min uppgift.

Olika uppgifter

Ordinarie arbetsstyrka på gården är ju fyra stycken, och då är det smidigt att dela upp arbetsuppgifterna. Egentligen brukar jag göra annat än att vara hos djuren, men kan självklart vars där med när det behövs. Så var det idag, Janne och Christin var iväg igen (inte på onödigt nöje, utan på andra nödvändigheter) och Carro är hemma med barnen just nu. Det är Christin och Carros som ska sköta djuren egentligen, men vi är helt flexibla här och anpassar oss efter förutsättningarna. Det innebar att idag fick alltså någon form av B-lag (jag) sköta fodringen.

Här lägger B-laget in en bal i fodervagnen.

Inte alls svårt

Jag är kanske egentligen inte B-laget, men när man inte gör det dagligen är det svårt att hänga med. Själva utfodringen och skötseln av djuren är inte alls svårt, det som är lite klurigt är att se till så att alla djur får rätt foder. Det ändrar sig lite hela tiden vartefter, så det gäller att hänga med. Vi har just nu många travar foder att välja mellan. Det är ju absolut ingen jätte katastrof om det blir fel någon enstaka gång, men vem vill göra fel? Det blev i alla fall 100 % rätt idag, så jag slipper skämmas och djuren slipper få stor variation på födan. Jag gillar att vara hos djuren, det är en härlig känsla att gå runt där och veta att de har det bra. För nöjda verkar de absolut vara.

Kossorna verkar nöjda med det foder jag gav dem.
Så här såg de ut från andra hållet, de verkar nöjda från det här hållet med.
Även tjurarna ska ju ha mat. Här slipper man köra fodervagn och kan lägga balen direkt på foderbordet.

Verkstad

Arbetsdagen avslutades i verkstaden, det var dags att serva strömaskinen. En snabb match, det handlade bara om lite översyn och lite fett i några nipplar. Matchen blir däremot lite längre för någon sort missljud var tvunget att kollas upp. Det spårades till ett lager som verkar vara på väg att ge upp. Så nu står strömaskinen fortfarande i verkstaden och väntar på delar, de ska dyka upp imorgon. Det är viktigt att de gör det för på fredag måste den vara i toppskick igen, för då är det skrap och strö igen.

Någonstans här låter det lite mystiskt, bara att kroka loss remmarna och lyssnar sig fram.
Det verkar vara detta lager som är på väg att ge upp.
Nu står den här och väntar på delar. Som ni ser är det inte helt dammfritt. Därför är det ganska så bra om inget lager skär ihop så det blir onödigt varmt…..

Imorgon väntar regn och slaskväder, det är jag inte alls sugen på. Hoppas att vintern återvänder snart igen och stannar ett tag. Om inte får man väl vara nöjd med att vi i alla fall fick lite vinter. Men det skulle uppskattas oerhört om minusgraderna kunde komma tillbaka och vara med oss ett tag till, för vi har fortfarande arbetsmoment som underlättas av frusen mark.

Allt rullar på....
Inte alls så badsugen