April = fyra månader kvar

April är en underbar månad som jag tycker brukar kunna innehålla alla fyra årstiderna. I år verkar inte vara något undantag… För min del skulle den enbart kunna få innehålla vår nu, men som vanligt så får vi väl helt enkelt anpassa oss efter vädret. Som någon slags tröst så är det nu bara fyra månader kvar till augusti och skörd, och det är mycket roligt som ska hända tills dess..

Fyra månader kvar

Vi börjar med att det faktiskt troligtvis till och med är mindre än fyra månader kvar tills skörden drar igång. Idag är det ju nionde april redan och vid månadsskiftet juli/augusti borde vi vara igång för fullt, beroende på vad som händer på vägen. Ganska så otroligt egentligen, att det nu är närmare till skörd än vad det är sen jag sådde. Det är ju nu ca sju månader sedan vetet åkte i backen och som sagt var bara ca fyra månader kvar tills det ska börja skördas. Det ska växa mycket tills dess. Det är ganska häftigt tycker jag, att det nu på bara fyra-fem månader ska gå ifrån att se ut som gräsmattor till moget vete. Det är nog dags att det börjar växa nu, om det ska hinna….

Står inte helt stilla

och trotts det inte alls så mys-våriga vädret, så växer det faktiskt ute på fälten, och inte bara på rapsfälten. Norinet som är våran tidiga sort står inte så stilla som man kanske skull kunna tro. Det har ju både varit lite tråkväder och det har vältats, men från i söndags tills idag så ser man faktiskt att det har hänt saker där ute på fälten.

Det har inte riktigt återhämtat sig ifrån vältningen, men den här dåliga känslan av att man skadat vetet börjar släppa nu. Så dåligt kan det inte heller må eftersom att det faktiskt har växt sedan i söndags.
Det är inte bara noderna som blir tydligare och kryper uppåt. Nya sidoskott är med på väg, idag hittade jag fler färska sidoskott än i söndags. Min erfarenhet är att Norin bestockar sig dåligt/inte alls på våren och så mycket sidoskott jag nu hittat på Norinet brukar jag inte hitta. Även om jag är väldigt tveksam till att de två små rackare som syns på bilden här kommer att bli något…
Där har vi däremot ett sidoskott som ser mer ut för världen. Är dock tveksam till att även detta blir något av. Ska bli spännande att följa och se. Nu är ju faktiskt Norinet faktiskt i stadie 30 och stråskjutningen, då ska väl egentligen bestockningen börja vara över och vi ska istället ha skottreduktion? Som sagt vara ska bli spännande att följa som vanligt.
Jag gav mig ut för att kolla en snabbis om den gamla teorin om att vältning gynnar bestockning kanske stämmer i år, men såg ingen större skillnad i vältningsnollrutan gentemot området runt den. Just där denna rutan låg var det ont om färska sidoskott både innanför och utanför rutan.

På de fälten vi har Julius på så har det inte hänt så mycket, vare sig på bestockning eller något annat. Däremot så har det grönat på sig ordentligt och laddar för att sätta igång. Julius är ju en senare sort, så inte helt förvånande. Häftigt att det kan vara så stora skillnader på sorter..

En stackars Julius planta på besök i vårat kök.
Inga färska sidoskott på denna plantan. Ett lite fjantigt, men inte färskt.
Jag lyckades inte fumla fram axanlagen heller, även om de troligtvis finns där inne någonstans.

Lite GPS-koll

I väntan på action på fälten så har vi bland annat nu börjat kolla över hur bra våra GPS:er går. Vi har nu faktiskt tyvärr haft problem med en av våra traktorers GPS två år i rad nu. Den har inte haft den precisionen som vi har räknat med och betalat för, vilket inte är så roligt alls. Våra 24 meters körspår ligger fast och har gjort det sedan 2012 på vissa fält. Då känns det inte alls kul att helt plötsligt börja flytta dessa huller om buller bara för att vi köpt ny traktor med annat GPS system. Därför ska vi nu se till så att det verkligen fungerar framåt. Felet ska återigen har åtgärdats, men det måste vi vara riktigt säkra på nu. Traktorn som har krånglat med detta är utrustad med Fendts egna system, VarioGuide.

För att kunna ordentligt kolla hur bra precision det är konstruerade vi en liten manick.
Det är ingen finsk täckningsmaskin utan till för att kolla spår-noggrannheten.
Det är viktigt att alla traktorerna går i samma spår oavsett vilket system som sitter i dem. Överföringen av spår måste fungera. Så här provar vi det.

Första kviglasset

Igår så skickade vi vårat första lass slaktkvigor till just slakt. Spännande helt klart. Tjurar har vi ju skickat en hel del genom åren, men inte just kvigor. Det var ett lass med endast Hereford som skickades iväg. Vi var helt klart nyfikna på slaktvikterna och förhållandet slaktvikt/levande vikt. Vi vägde ju dessa djur för 11 dagar sedan, då vägde denna grupp 616 kg i snitt per djur. Vi brukar gissa slaktvikten på alla våra lass innan vi skickar dem, alla på gården får gissa själva. Detta är ett bra sätt att hålla skärpan uppe i att bedöma djurens slaktvikter. Det är inte ofta vi hamnar långt ifrån. Denna gången kan man kanske tycka att det var lite fusk, eftersom att vi hade ganska bra koll på levande vikten.

Här är gissningarna. C = Christin o M är jag.

Resultatet:

Slaktvikten blev i snitt 330 kg/djur detta lasset. Det gjorde att slaktvikten var ca 53,5% av levande vikten (vad de vägde för 11 dagar sedan). Jag får alltså ödmjukt erkänna att jag var närmast.

Nu laddar vi för helg, som bland annat kommer innehålla en utflykt för mig och gödningsspridaren till grannlänet igen. Trevlig helg alla!

Monterat och redo för lite spridning på annan ort.