Växtodlingsårets svåraste beslut är taget

10 juni, 2021

Ett växtodlingsår bjuder ju på en hel del beslut, både svåra och lättare. Det svåraste beslutet att ta tycker jag är hur mycket kväve man ska tillföra till vetet totalt. Gödslar man för lite riskerar man ju låg kvantitet och kvalitet, men gödslar man för mycket riskerar man med dålig kvalitet (liggsäd) och att kvävet som inte tas upp kommer något annat än vetet till godo/ondo. Som sagt var inte helt lätt beslut att ta, men nu är det både taget och gödslingen utförd. Nu finns det alltså ingen återvändo. Nu har vi gödslat lagom överallt och här är lite hur vi resonerat:

Enkelt fram till nu

Ja, fram till nu när sista delen av årets kvävegiva skulle ut, så har det varit rätt så enkelt egentligen. Det har handlat om att se till så att kväve funnits tillgängligt till vete när det behövts och om att försöka få jämna bestånd. Fram till och med nu har vi inte tänkt så mycket på slutnivån på kvävet, förutom att vi inte ska hamna över en minsta giva i bestånden. Det går ju alltid att komplettera med mer kväve (om förutsättningarna är rätt), men att ta tillbaka redan lagt kväve är mycket svårare. Nu innan sista gödslingen utfördes hade allt vårat vete fått 185 kg N/ha i snitt, sen började det svåra.

Fram tills nu har det varit ganska enkelt hur mycket som kastas ur spridaren per hektar.

Vad avgör nivån?

Som jag ser det så finns det fyra saker som nu påverkar vilken totalgiva N/ha vi hamnar på. Det är skördepotential, eventuella kväveförluster, vädret framåt och markens kväveleverens. Två av dessa är lite klurigare än de andra två, det är skördepotential och vädret framåt. Som det ser ut nu så tycker jag att båda dessa ser positiva ut.

Vetet är just nu kanonfint och jag bedömer att vi har förutsättningar för rekordskördenivåer i år.

Rekordskörd på gång?
Ett Norin ax som inte skäms för sig.

Vädret framåt ser bra ut, det är lagom med nederbörd och ingen jättevärme som stressar vetet på gång.

Det verkar som att vi har et lagom väder framför oss.

Kväveförlusterna hos oss i år bedömer jag som små. Det är både vad jag har mätt mig till och sett vid okulär besiktning av vetefält. Det är väldigt små fläckar vi har där vatten blev stående efter sista regnet som har drabbats.

Jämna fält nu efter regnet talar för att vi haft små kväveförluster.
Med vissa undantag för små extremområden. Detta område har vi som tur är inte gödslat något pga av just risk för översvämning.

Markens kväveleverens har stor påverkan på gödslingsnivån, väldigt stor! Precis som vanligt så är det stora variationer mellan olika plaster. Det följer till viss del ett mönster, men absolut inte ibland. Som tur är så har vi teknik för att mäta markens leverans av kväve. Med hjälp av N-sensorn har vi i år skannat 10 olika nollrutor i vårat vete för att få så bra koll som möjligt.

Nollruta med 80 kg N/ha upptaget i grönmassan. Raps som förfrukt och ingen stallgödsel på länge.
Nollruta med 20 kg N/ha upptaget i grönmassan. Vete som förfrukt, men historiskt fått stallgödsel.

Ska vi gödsla för samma skördenivå i fälten på bilderna här ovan, så blir det en stor skillnad i den totala kvävegivan.

 

Kort sammanfattat så bedömer jag att vi just nu går mot en rekordskörd vad gäller kvantitet och förhoppningsvis kvalitet också. Därför så har vi nu gödslat efter det.

Hur har vi då gödslat?

Det är väldigt olika, men eftersom att vi nu tror på en rekordskörd så är det inte så blyga givor vi har kört. Vi har bedömt alla fält olika vad gäller skördepotential och sedan anpassat oss efter det. Vi bedömer i år att våra fält har mellan 7-12 ton/ha i skördepotential (vissa fläckar noll) och har förhållit oss efter det. 12 ton är en otroligt hög nivå, det är vi absolut medvetna om. Det kan nog till och med verka orimligt högt, men vi har haft fält som varit där tidigare. Därför satsar vi faktiskt på 12 ton/ha på vissa utvalda fält. Vi har hamnat på totala snitt-kvävegivor på 185 – 270 kg N/ha. Vi har även provat några små områden med ännu lite högre giva.

Något som är intressant är att detta är ett av fälten som vi satsar på 12 ton på, men vi gödslade det inget mer nu (mer än några små områden). Markleveransen är så hög här så att den och 185 kg N/ha tillfört räcker till 12 ton/ha. Hoppas att allt annat räcker dit med…

N-sensor till hjälp

För att fördela kvävet där det gör mest nytta så styrde N-sensorn fördelningen av kvävet. Vi hade funderat på att inte lägga ut hela sista delen av kvävet nu, men möjligheten att använda N-sensorn för hela givan vägde upp. Vi vet att den fördelar kvävet och sköter gödslingen på ett bra sätt, så det känns dumt att vänta. Vi har ändå väntat så länge vi vågat, för att komma så nära axgång som möjligt innan vi gjort en sista bedömning av kvävenivåer. Ju längre man väntar desto bättre bedömningar kan man göra, men under axgång kan man inte använda N-sensorn.

Kvävet är både dyrt och gör skada på fel plats, så det är inget man använda på fel sätt.

Dessa två bilder är från samma fält, men det är hyffsat stor skillnad på N-givan som ni kan se. N-sensorn sköter sitt jobb bra.
Även om vetet faktiskt är väldigt jämnt i år så hittar N-sensorn de där sista variationerna och jämnar ut dem.
För bästa kväveeffekt så gödslade vi denna gången med Kalksalpeter. Detta gör att vi kunnat gå ner 10% i giva eftersom kväveeffektiviteten är så stor.
Som extra hjälpmedel använde vi även N-testern.
Att vi blev klara igår var lite i grevens stund. För idag börjar faktiskt även Julius vetet att spricka upp på de tidigaste platserna.
Full fart mot höga skördar!!!

Det är lite kort om hur vi har tänkt och gjort. Det finns ännu mer bakom, men då räcker inte ett litet blogginlägg tyvärr. Nu hoppas vi självklart att vi tagit rätt beslut och att det ger rätt utväxling. Om vi gjort rätt eller inte får vi se när vi ser resultatet. Jag brukar skoja och säga att det bara är grannar som vet om man gjort rätt eller inte på förhand, man själv får vänta på resultatet. I värsta fall har vi gödslat helt tokigt och får kanske liggsäd på hela gården. Det skulle vara fruktansvärt tråkigt tycker jag, men gläder säker någon.

Nu ska i alla fall inte kväve bara den begränsande faktorn där vi går mot hög skörd!

 

Nu flyttar vi fokuset
Nu är vetet färdig gödslat