Nu har vi börjat skanna höstrapsen

När vi gödslar rapsen i vår så är den troligtvis inte lika grön och fin som den är nu. Vill vi då använda oss av varierad giva så får vi gå på hur den så ut nu i höstas. Ett av alternativen för att skapa styrfil till våren är att skanna med N-sensorn nu på hösten. För att ha den möjligheten så skannar vi våran raps och började idag. Det är lite halvviktigt med att förhållandena är rätt för att få ett korrekt resultat, därför blev det inte riktigt klart idag, men hälften är i alla fall skannad och klar.

Tajming

Vi håller ju på i en bransch där vi är vana med att jobba efter levande förhållanden som ändras hela tiden, särskilt när vi hela tiden måste anpassa oss efter vädret. Att skanna raps på hösten är inget undantag. Först är ju frågan om när man ska göra det med hänsyn till själva rapsen. Jag resonerar att mest rätt borde det bli om man skannar den så sent som möjligt, men innan den börjar vissna. Då borde man ju få med sig så mycket som möjligt av vad som hänt i marken och med rapsen i ryggsäcken till i våren. Enkel teori att följa så länge vädret är med en och prognoserna stämmer. Däremot så finns det ju fler aspekter att ta hänsyn till. Det ska ju gärna bära ute på fältet med, så att man inte kör sönder för mycket eller kör fast. Sen så måste förutsättningarna för N-sensorn vara rätt med. N-sensorn skannar ju bland annat färg, så det är viktigt att grödan inte är påverkad av tex dagg eller att bladens undersida blåst upp och är uppåt. Då kan det bli lite missvisande resultat av en skanning, med ojämnheter som inte alls beror på rapsen. Sen är det ju det där med ljuset också, så här års står ju solen lågt och lyser den starkt kan den störa sensorn. Det gäller tyvärr även på den sensorn vi har med egen aktiv ljuskälla. En mulen dag, utan störande dagg är alltså en bra dag.

Dagen började i alla fall mulen och bra…
Sen sprack det upp väldigt fort och solen kom och satte stopp för dagen.
Det här är vad sensorn ser, det gäller att inte lura den.

default

Rätt dag idag?

Med hänsyn till alla parametrar satte vi fart med skanningen idag på eftermiddagen. Tyvärr, så hann jag inte skanna allt innan molnen försvann och solen kom fram och satte stopp, men ca hälften hann jag med i alla fall. Nu tänker vi i alla fall skanna rapsen och nästa tillfälle det går så kommer jag att ge mig ut igen. Egentligen så skulle jag kanske vilja vänta lite, för väderprognoserna vissa just nu att det ska vara varmt ett tag till och stämmer det så kommer rapsen att fortsätta växa. Det känns ändå lite ostabilt och jag bedömer att en skanning nu inte alls kommer vara missvisande. Även om rapsen fortsätter att växa kanske till och med ett bra tag till, så tror jag inte att tendenserna på fälten kommer att ändra sig, i alla fall inte så mycket. Det är just tendenserna jag är ute efter med skanningen, för att få en bra karta att styra variationen med. Givan behöver jag ju egentligen inte bestämma förens när kvävet ska ut, men som sagt var variationerna på fälten ser jag redan nu. För att vara säkra på att vi får till en bra karta till vårens spridning med hjälp av N-sensorn så kör vi nu och jag tror inte att det är fel.

Resultatet från dagen skanning. Här är kväveupptaget enligt N-sensorn.
Bild på lite olika kvävenollrutor. Förvånande nog så syns alla tydligt i år, kanske inte på bilden men i verkligheten. Skönt att se att kvävet gör nytta.

Hur gjorde jag?

N-sensor är ju ett fantastiskt verktyg tycker jag, men det är inget magiskt verktyg som löser allt själv. För att få ett bra resultat måste vi hjälpa den på traven. När jag skannar höstrapsen så kombinerar jag Svensk raps verktyg Kvävevågen och N-sensorn, då får jag en bra karta som innehåller både variationer och rekommenderad nivå på givan. Nivån på givan är ändå inte riktigt spikad än, även om vi tar hänsyn till vad vi får för resultat på Kvävevågen så brukar vad som händer under vinter och vår påverka givan med. Jag klipper några rutor på en yta, väger rapsen där och kalibrerar N-sensorn på det området med vad jag fått fram från vägningen.

Klippning av en kvadratmeter
Sedan vägning
Även om N-sensor kalibaras på ett område och sedan ser variationerna själv, så bukar jag kolla CropSAT för att hitta ett medelställe på fälten och sedan klippa och kalibrera där.
Sen så kan drönaren hjälpa till så att man inte klipper på helt fel ytor som inte alls är representativa.
Som ni ser så kör vi faktiskt nu med radodlingshjulen. Konstigt kan man kanske tycka, men bärigheten finns där och det finns många bra handledningar till att inte köra ner raps i onödan eller att skapa landningsbanor åt tex svanar.
Det blev inga otäcka spår efter traktorn.

Det var om detta lite mer om resultat kommer senare. Att få komma ut så här på fälten är verkligen roligt tycker jag, det finns så himla mycket intressant att se och lära.