Hur såg rapsen ut inför vinter?

Om inte jag har fel, så var det nu ett tag sedan jag gjorde ett inlägg som handlade om växtodling. Det tycker jag vi ändrar på nu och jag tänkte dela med mig lite om hur rapsen vi etablerade i höstas såg ut inför vintern. Sorten är Expansion

 

Spontant bra

Spontant skulle jag säga att den såg bra ut, den såg i alla fall grön och tät ut när man tittade på den. Det måste ju vara en bra start i alla fall. Frågan är vara om den är bra eller dålig, det är ju inte helt lätt när det gäller höstgrödor. Ibland så är ju det som ser bäst ut på hösten det som inte finns kvar på våren sen. Jag tillhör den här bortskämda generationen som inte varit med om stora utvintringar här i området, och jag tillhör gärna den generationen ett bra tag till.  Jag kan passa på att tillägga direkt att våran rekordskörd på raps var från det år som våran raps såg sämst ut på hösten. Men som sagt var spontant ser rapsen bra ut, vad nu det är…

Etableringen

Om vi börjar från början med etableringen i höstas, så tycker jag att vi fick till en kanonetablering. Tillgång på fukt och sådd vid bra tidpunkt gjorde att många frön tog sig och att de grodde jämnt. En vanlig rysare jag tycker brukar vara är just tillgången på fukt, men den var det inga problem med här i höstas. Faktum är att vi i höstas hade vår bästa uppkomst i procent av det vi sådde, med Swiften har vi legat på ca 50 % av det sådda antalet grobara frön i uppkomst. I år däremot så får vi skruva upp den siffran ordentligt. Vi sådde ut 45 grobara frön/m2 i vetskapen om att cirka 50% gror och runt 20 plantor/m2 plockar vi en bra skörd på. När jag nu räkna i höstas så har vi legat på 36 plantor i snitt per m2, alltså 80% i fältuppkomst. Vad som är optimalt vet jag absolut inte, men överlever rapsen (vilket jag räknar med att den gör) så borde 36 plantor/m2 inte vara en dålig siffra.

13 augusti började det titta upp rapsplantor ganska så jämnt.
och nu innan vinter slog till så hade 36 stycken plantor/m2 i snitt lyckats växa fram.

 

Vägning

I samband med skanningen av rapsen så vägdes även rapsen för att få en hint om hur mycket kväve vi ska tillföra i vår. Det är ingen metod vi följer slaviskt, men absolut något vi tar hänsyn till när vi bedömer kvävegivan i vår. Det är hur som helst intressant att se hur biomassan kan skilja sig från år till år. Ibland visar inte vågen alls det man tror att den ska göra. I år var nog ett sådant år för vi hade lite lägre vikter än jag räknat med efter den för rapsen bra hösten. Det som var lite intressant var att av de kvadrat meter jag vägde så var det där rapsen var tunnast den vägde mest och enligt modellen alltså tagit upp mest kväve. Vikterna från vägningarna varierade mellan 1,46 kg till 2,7 kg, snittvikten hamnade på 1,9 kg. För att bedöma vårgivan använder jag Svensk raps modell av kvävevågen (länk här) och när jag knappat in siffror jag tror på hamnar vårgivan på 80 kg N/ha i snitt. Detta är ca vad vi har i snitt i bladmassa på hösten.

Här var det 42 plantor i kvadratmetern jag klippte och bladmassan vägde 1,58 kg
Här var det 31 plantor i kvadratmetern jag klippte och bladmassan var 2,7 kg.
Ihop med klippningen gjordes även en skanning med N-sensorn. Här ser ni en karta med Kväveupptag enligt N-sensorn. Snittet här är 112 kg N/ha upptaget i grönmassan enligt sensorn.

Plantorna

Kollar man på plantorna hur de ser ut så finns där en bred spridning. Enligt vad jag har sett så verkar det vara så att där det är glesare med plantor har plantorna kompenserat och blivit större än där det är tätare med plantor. Det verkar kanske logiskt, men det är inte alltid det är så tycker jag. Inför vintern har jag fått lära mig att rapsen ska ha nått det som kallas 8-8-8 stadiet (att plantan åtta blad, åtta centimeter pålrot och åtta millimeter rothalsdiameter). Det stadiet har de flesta av våra plantor nått, men några har inte tillräcklig lång pålrot och ett väldigt litet antal når inga av måtten. Om jag själv bedömer hur plantorna ser ut så tycker jag att de ser bra ut, de är inga extremt stora plantor men inte några små rackare heller. 

En av de grövre plantorna
En av de mindre plantorna
Grov, men pålroten är inte riktigt 8 cm. Jag kan ha kapat snett, men inte säker.

Nu kör vi lite bilder med text till:

Här är helt klart en av höstens största fiender till våran höstraps, mördarsnigeln. Vi har klarat oss ifrån stora skador, men de finns där och det gäller att hålla koll.
Runt åkerkanter upplever jag att mördarsniglarna gör största skada, här är det som ni ser på bilden totalskadat ca 1,5 meter in på fältet. Sedan är sanningen den att jag hittar mördarsniglar även ute i fälten, men inte lika många.
Något som känns väldigt bra inför vintern är att tillväxtpunkten inte stuckit iväg utan hållit sig låg. Det ska ju minska både risken för frys- och viltskador. Det är tillväxtreglerat med Orius.
Lite raps uppifrån, kommer man upp ser man tydligt att allt inte är helt jämnt även om det ser jämt ut från marken.
Något som gjorde mig lite förvånad i år var hur tydlig de olika gödselnollrutorna syns. Här på bilden så finns lite olika rutor och jag själv tycker att alla syns. Fältet har fått 60 kg N/ ha, 33 kg P/ha, 66 kg K/ha och 23 kg S/ha. Total nollruta är innanför dem gula prickarna. Innanför röda prickar ligger det endast 15,5 kg N i form av Kalsksalpeter efter sådd. Innanför blåa prickarna ligger det 30 kg N/ ha, 22 kg P/ha, 66 kg K/ha tillfört innan sådd och 15,5 kg N/ha efter sådd. Innanför lila prickar ligger endast 70kg NS 21-24 lagt efter sådd. Innanför svarta prickar ligger det 30 kg N/ ha, 22 kg P/ha, 66 kg K/ha tillfört innan sådd och 70 kg NS 21-24. Jag tycker att dessa visar att det inte fanns så mycket växttillgängligt kväve i marken här i höstas.

 

Det finns massor mer att tilläga, men nu drar jag i bromsen för den här gången. Kort sammanfattat så tror jag att rapsen ser bra ut och att den kommer både överleva vintern och ge bra skörd. Det största hotet mot rapsen nu är de vilda djuren….