Apropå gödning och kväve…

Nu i veckan började den gödning vi beställt att rulla in och lagret börjar sakta fylla på igen. Frågan är bara om man ska känna sig rik eller fattig när detta guld i annorlunda form rullar in. Det har ju helt klart hänt lite på gödselmarknaden (och andra marknader också) nu på sista tiden som ställer lite mer krav på oss som köpare och säljare… Jag har förstått att det finns många olika sätt att tänka och agera angående årets gödselinköp, så här tänker nog kanske vi just nu, tror jag. Fokus på kväve och inga stora spekulationer om marknaden. 

Dubbelt så dyrt som dyrt…

Ja, mycket har hänt på ett år och gödselpriserna är inte direkt låga om vi jämför med vad de har varit i alla fall. Vi gjorde en priskoll på Axan och NPK nu i veckan och jag kan snabbt konstatera att de är minst dubbelt så höga mot vad jag tyckte var dyrt för ett år sedan. Priserna har ju varit höga nu ett tag och verkar så vara ett tag framåt med. Det är kanske något vi måste vänja oss vid… Kan kanske ändå trösta oss med att vi alltid sålt våra produkter för billigt så de som köper av oss behöver bara höja från billigt till mindre billigt. Det borde göra att de skulle kunna se till så att våran lönsamhet inte äventyras kan jag tycka. För lycka till med att äta gödning som inte är förädlad. Just nu är inte spannmålspriserna otrevliga, men frågan är vad som händer framåt och det är ju inte bara kostanden för gödning som gått upp.. Nu har jag gnällt färdigt, nu fokuserar vi på lite tankar om året och gödning..

Fakturan per lass är i år dubbelt så hög som föra året, det är absolut något som märks.
Vitt guld

Grundbehov

Vi valde i höstas att köpa gödning som uppfyller nästan vårat grundbehov beroende på hur året kommer att se ut. Tyvärr, hann vi inte med innan priserna började stiga, men vi hann innan den stora prishöjningen. Vi var inte helt nöjda med priset då, men det kände alldeles för turbulent för att inte göra någonting. Man vet ju vad man kan få för stunden, men framtiden är ju alltid risk/chanstagande och risken för att det skulle bli dyrare var då större än chansen att det skulle bli billigare trodde vi. Det började ju även redan då att talas om att det fanns risker med att det inte skulle gå att få tag på gödning alls nu till våren. Så ett grundbehov kändes absolut helt rätt att beställa, men inte mer än nödvändigt. Det kändes och känns inte som att nu är ett läge att spekulera att höga kvävegivor behövs i år och därför beställa lite extra. All vår produktiva areal är nu höstsådd eller vall och kvävet vi nu snart har hemma kommer i alla fall att räcka till hyffsad skörd. Förutom de höga priserna just nu tycker jag att det är fruktansvärt tråkigt att det inte går att få tag på min favoritgödning när det gäller kväve Kalksalpeter nu, utan får nöja oss med det vi har i lager från förra året.

Att ha en grundbehov hemma inför säsongen känns väldigt skönt. Frågan är när det är läge att fylla på.

 

Förra året hade vi cirka hälften av kvävebehovet i form av Kalksalpeter, så blir det inte i år.

Hur kommer vi göra nu då?

Det är nog kanske lite tidigt att säga redan nu, men det finns helt klart en plan. Först och främst så känns det som att vi behöver veta vilka kvävenivåer vi kommer hamna på i år innan vi sätter fart med att köpa in mer kväve. Nu känns N-sensorn som ett viktigare verktyg än någonsin i både bedömningarna av kvävegivornas storlek och fördelningen av dessa. Vi kommer som vanligt att lägga en grundgiva nu i vår (om allt övervintrat, vilket jag antar) och sedan följa utvecklingen i fält noga, särskilt med hjälp av nollrutor för att se markenskväveleverens. Får jag redan nu börja gissa så gissar jag att vi kommer att ha ganska så höga markleverenser av kväve den här säsongen. Jag tror att det kommer att finnas en hel del restkväve från förra året då vi gödslade för högre skörd än vad vi fick. Så var fallet efter 2018 och jag anar att det borde vara lika i år. Stämmer det så kommer gödslingsbehovet av kväve vara mindre. Risken är nog bara att när det väl syns på riktigt kan det vara för sent att beställa gödning, så vi ändå måste göra det innan. Om vi inte vågar lita på min magkänsla förstås, och det kan vara riskabelt, men vi får se. Sen gäller det ju att noga bedöma skördeläget realistiskt och det är det svåraste tycker jag. Förra året gjorde vi det och vi var nog inte de enda som gödslade för rekordskörd som uteblev… Det känns skönt att ha en N-sensor inför det kommande året, den kommer nog att försvara sin plats bra den här säsongen.

Att kunna mäta markleveransen av kväve kommer att vara viktigt även i år och direkt avgörande för resultatet.
Ett annat hjälpmedel som kan vara bra att ha, även om det här (11 juni) troligtvis är alldeles för sent för att beställa mer kväve för denna grödan. Detta kväve ska redan stå hemma redo att sprida..

 

Det var lite snabbt och kort om detta. Nu är bara frågan vad som händer framåt. Enligt vissa så är gödningen fortfarande billig och man ska passa på att fylla sina lador efter utrymme och likviditet. Från vissa håll sägs det med att det kommer bli svårt att få tag på det man vill om man väntar för länge. vad som är rätt och fel vet vi som vanligt inte förens efteråt. Just nu tror jag att vi kommer sitta lite lugnt i båten med att köpa in resten av vad vi kanske kommer behöva, men det kan ändra sig fort. Det kanske är så att när vi är efterkloka om något år så vet vi hur fel vi har nu….