Den meteorologiska våran har nu varit här i några dagar och det börjar bli grönt ute. Då är det dags för en av vårens viktigaste frågor, hur har höstgrödorna klarat sig och hur ser de ut? Nu har jag hunnit med en liten sväng på fälten och här kommer en liten rapport om hur våra fält ser ut, samt lite egna tankar kring det med fokus på vete.

Ut och kolla

Såhär tidigt på våren när grödorna börjar vakna till liv ute på fälten igen, men inte hunnit växa alltför mycket, så tycker jag att det är bra att ge sig ut för att kolla hur det ser ut. Jag tycker att det är bra för då kan man se om man gjorde rätt i höstas eller om man skulle gjort något annorlunda. Det är ju självklart inte alltid man kan se svart eller vitt om man gjort rätt eller inte och ibland inte alls, men man brukar ofta kunna se tendenser på vissa saker. Det är dessa saker jag tycker är bra att kolla lite på. Det handlar mest om noll/maxrutor på gödning samt plant och skottantal nu när jag kollar. Det är nog det vi kan jobba enklast med för att förändra något. Att ändra en gödningsgiva är ju väldigt enkelt åt båda håll, men kan ju vara dyrt om det inte behövs. Att jobba med antalet plantor som är kvar efter vintern är kanske inte lika lätt, men det går absolut att lära sig saker för att det ska bli så rätt som möjligt. Hursomhelst så kommer en hel del av årets beslut att hänga på hur det nu ser ut på fälten, både för den gröda som nu växer där och den gröda som ska etableras i höst.

Vad kollade jag nu då?

Kan börja med att säga att jag gör nedslag på flera platser på fälten. Dels för att få en bra överblick och få fram något slags snitt på hur fälten ser ut, men också för att se hur de olika plasterna ser ut. Inget av våra fält ser likadana ut över hela fälten, men vi vill ändå plocka ur det bästa möjliga ur alla platser för att få bästa totala resultat. Därför måste många platser hanteras olika och därför är det bra att kolla på många olika platser för att lära sig så mycket som möjligt, det finn mycket som påverkar förutsättningarna för grödan.

Antal plantor

Nu när jag är ute så räknar jag antalet plantor/m2 , jag vet att vissa inte gör det utan bra räknar antalet skott/m2. Jag tycker ändå att det är väldigt bra att räkna plantor med, för det är en konkret sak som vi dels kan jobba med. Det är ju egentligen varken antalet plantor eller skott vi kommer att tröska i höst utan antalet ax, men både antalet plantor och skott är något som kommer påverka hur många ax det blir. Jag tycker ändå som sagt var att det är bra att börja med att räkna plantor/m2, då kan man dels se ur mycket av det man sådde i höstas som grodde och kom med till våren. Vet man det, så kan man ju dels få statistik på det för kommande sådd och sen så kan man fundera på vad som gjorde att det blev bättre/sämre än det brukar. Detta kan helt klart vara bra till kommande säsonger i beslutstagande. Inget år är det andra likt, men ju mer vi lägger in i kunskaps- och erfarenhetsbanken desto bättre borde vi bli.

Antal skott

Efter att räknat antal plantor så kollar jag antalet skott/m2. Dels så räknar jag alla skott på den ytan jag kollar (två rader bredvid varandra sen multiplicerar och dividerar jag) då får jag fram ganska så exakt hur många skott det är per m2. Sen så kollar jag på plantorna för att se hur många sidoskott de har. Det är ju med en väldigt intressant sak att veta. Är det många sidoskott/planta behövs ju inte lika många plantor för att komma upp i högt antal skott/m2. Genom dessa räkningar har jag bland annat kommit fram till att sorten Norin behöver sås lite tjockare än sorten Julius för att komma upp i ”rätt” antal skott/m2, särskilt eftersom att jag tycker att Norin brukar bestocka sig dåligt på våren.

Nollrutor och maxrutor

Jag kollar på max- och nollrutor från hösten både på utsäde och gödning, men har betydligt fler gödningsrutor än utsädesrutor. Jag har inte heller hunnit räkna utsädesrutorna än… Gödningsrutorna kolla jag däremot av för att se om jag ser någon skillnad. Ibland är det ingen skillnad alls och ibland stora skillnader. Det brukar kunna skilja både i antal skott, färg och storlek på blad och rötter. I höstas så planerade jag rutorna efter markkartan för att kunna se om jag kunde få fram större skillnader där det var lägre klasser än högre. Det kan vara extra intressant när man styr gödningsgivan efter markkartan. Det brukar kunna beror mycket på året om rutorna syns mycket eller lite. Än så länge så syns årets rutor ganska så dåligt och maxrutorna sticker ut mer än nollrutorna, vilket jag tycker är lite konstigt.

Allmän överblick

Sen har vi den viktiga allmänna överblicken. Jag kollar över fälten i stort för att se var det ser sämre/bättre ut och kanske varför. Finns det fläckar som inte alls mår bra? I sådana fall varför mår de inte bra? Är det torrt eller blött i marken? Finns det viltskador? etc etc

Hur såg det nu ut då?

Nu till resultatet av denna lilla runda. Jag har inte hunnit över allt än, men det mesta och jag måste nog säga att det mesta ser bra ut. Här kommer en liten redovisning sort för sort:

Norin

I vårat Norin som är våran tidiga sort och förfrukt till rapsen har vi nu ett snitt på ca 336 plantor/m2. Där sådde jag ut 400 grobara kärnor/m2 i snitt (men ökade och minskade enligt eget huvud vidd sådd) vilket gör att 84% av de grobara jag sådde nu är plantor. Nu är ju det snittet på allt Norin, men ändå intressant. 224 plantor/m2 var det lägsta antalet jag räknade och 408 plantor/m2 det högsta. När det gäller antalet skott/m2 så var det ett tydligt snitt på 2 sidoskott per plantar (alltså 3 skott per planta), men självklart fanns det både fler och färre på plantor. Dessa siffor gör i alla fall att vi i snitt har 1 008 skott/m2 på våra Norinfält. Det är faktiskt ganska så många skott/m2, men jag upplever inte att det är negativt. På Norinet vill vi helst ha 900 ax när vi tröskar eftersom att det brukar ha lite färre kärnor/ax och lägre tusenkornvikt än andra sorter (som vi odlar).

Julius

Julius som är våran huvudsort som vi har mest av tycker jag nu i vår är väldigt jämn i antal plantor, men har inte hunnit räkna de 80 hektaren som såddes sist i höstas än. Där jag nu har räknat har vi ca 256 plantor/m2 i snitt. Jag sådde där mellan 330 och 360 grobara/m2 i snitt, men även här upp och ner efter eget huvud när jag sådde. Så ca 77 och 71% av de grobara jag sådde är idag plantor på det Julius jag räknat hittills . Det intressanta och nästan konstiga är att spannet där jag räknade var endast 220 till 290 plantor/m2 och att fältsnitten blev samma, ca 256/m2. Antingen så har jag lyckats pricka just dessa fläckar eller så var det ett så jämnt resultat, får kanske räkna på fler platser, räknat på 50 platser än så länge. Här skiljde sig antalet sidoskott däremot mer än Norinet, det skiljde sig mellan 2-4 sidoskott i snitt mellan fälten. Det gör att vi har Juliusfält med 768-1280 skott/m2. På Julius vill vi ha åtminstone 700 ax när vi tröskar, men högsta skördar har vi tagit när vi haft fler. Då är ju däremot risken för liggsäd stor…

Brons

Den sorten vi odlar minst av idag (endast ett fält) ser också bra ut nu och har ca 280 plantor/m2 i snitt. Jag sådde ut 375 grobara kärnor/m2 i snitt, vilket gör att 75 % av de grobara jag sådde nu är plantor. Bronsen hade i snitt 2 sidoskott per planta. Där har vi alltså ca 840 skott/m2 idag. Detta är bara andra året vi odlar den här sorten så jag har inte kanonkoll på den, men få för mig att den är som Julius ungefär och då vill vi ha minst 700 ax/m2 när vi tröskar.

För att sammanfatta det hela så tycker jag att höstvetet ser bra ut och att än så länge finns det goda förutsättningar till hög skörd!

Några andra saker värda att nämna:

Andra saker man kan hitta i fält:

Nu avrundar jag detta halvlånga inlägg, hoppas det fanns något ni tyckte var intressant i det. Jag tycker det här är väldigt intressant och tror att det går att lära sig mycket av detta.