Vägning av kvigor och tjurar

I dag var det dags för den årliga vägningen av kvigorna och tjurarna. Det är alltid intressant och lärorikt att väga igenom hela gänget och det är ett bra sätt för att skapa sig underlag för kommande beslut.

Vägning

Nu efter att tjurarna och kvigorna har gått inne i vinter, så börjar det bli dags att ta en del beslut vad som ska göras med dem. För att göra så rätt beslut som möjligt är det bra att veta vad de väger. Nu har de ju gått inne en hel vinter och ätit upp sig och växt, frågan är bara hur mycket de har växt. För att slippa gissa vad de väger så får allihopa gå igenom vågen. Att väga med ögat och få ett bra resultat man kan lita på är ju inte så lätt, även om det brukar gå att få sig ett bra hum om hur tunga djuren är utan att väga dem. Ett hum är ju däremot inte alltid tillräckligt och att veta är ju alltid bättre än att tro när beslut ska fattas, därför så får helt enkelt vågen göra jobbet istället för ögat i detta fallet. Det är en bra aktivitet att göra inte bara för att vi får vikter på alla djuren, vi får oss också en bra koll på varje individ i gruppen. Alla djur kollas självklart på varje dag, men risken finns ändå att det finns något litet man missar när de går i grupp. Motar man alla djur genom vågen är det lättare att kolla igenom alla djuren.

 

Vad ska vi göra med djuren då?

Ja, vad finns det då för olika alternativ beroende på vad de väger? För tjurarna handlar det mest om att se när de är redo för att gå på slakt, det vill säga tillräckligt tunga. För kvigorna däremot så finns det lite fler alternativ. Vissa av kvigorna är redan uttagna för våran egna rekrytering och det är bara roligt, intressant och nyttigt att veta vad de väger. För de som inte är utsedda för rekrytering så finns det två alternativ beroende på vikt och hur marknaden ser ut för slakt-/livdjur. Är det så att de betalar sig bäst genom att säljas som livdjur inför betessäsongen så blir det så och är det så att de betalar sig bäst om vi behåller och göder upp dem till slakt så blir det så. Det beror på hur marknaden ser ut. Det brukar finnas en gräns för hur tunga kvigorna ska vara för att de ska vara lönsamma att sälja som betesdjur, är de över den gränsen är slutgödning och slakt det mest lönsamma. Var den gränsen går i år vet jag inte nu, men nu har vi i alla fall bra underlag för att ta beslut.

Här kommer lite bilder från dagens vägning:

Först riggar vi allt. Vi gör upp en fålla av grindar på skrapgången på den sidan de står innan de vägs. Det underlättar mycket att ha en fålla som går att dra ihop/vidga vartefter det behövs.
Vågen står i mitten av gången.
Kvigor i väntan på att få komma ut för att vägas.
Kvigor i fållan.
Publik
Kviga som väntar på sin tur. Janne sköter buren och Carro sköter dokumentationen.
Tjur i vågen.
För att få en smidig trafik så samarbetar vi. Tjurarna är inte alltid helt samarbetsvilliga så jag och farsan får stå för samarbetet.
Jag motar fram djur till vågen i vanliga fall, men när de trilskas får vi hjälpas åt. För att hindra tjurarna från att backa har vi ett rör som vi stoppat in bakom dem (det farsan håller i).

Hela vägningsproceduren gick väldigt bra och nu är det gjort för den här gången. Förutom att få beslutsunderlag så får vi nu även bra kolla på hur mycket djuren har växt. Djuren vi köpte in i höstas vägdes i samband med att de kom, så de får vi veta exakt hur mycket de har växt sedan dess. Våra egna djur (ink tjurarna) har vi tyvärr ingen tidigare vikt på, så där får vi bara se hur mycket de växt totalt. Det vi däremot kan se är om någon av våra avelstjurar har gett tyngre/lättare kalvar, det är bra att veta. Siffrorna är inte riktigt sammanställda än så redovisning av resultat får bli senare… Jag kan däremot säga att jag blev lite positivt överraskad av tjurarnas vikter.

Det har hänt en hel del annat med här nu, jag tänker att vi tar en snabbrapport via lite bilder:

Carl har kört ris nu för fullt i flera dagar och nu är det bara lite städning kvar så är det klart för denna gången. Nu kan snart kossorna få njuta av sitt mer öppna bete.
Hagen innan huggningen.
Hagen nu. Det kommer att bli vackert och bra när kossorna fått jobba lite här.
En del av våra vallar har nu gödslats med 81 kg N/ha. Men de vallarna vi har på mulljord får vänta ett bra tag till, där är det gott om tjäle i marken fortfarande.
Vi tog förra veckan avsked av våran Ilsbo kedjeröjare och ställde av den på Lantmännen.
Tanken är däremot inte att Valtran ska komma tillbaka hem utan något med sig.
Den här ska med hem istället.
och den här.  Fortsättning följer…
Något annat jag nu lagt mycket mycket tid på är att kolla vad vi som rör sig på våra fält. Dovspets på bilden
Svårt att se på denna bild, men ögonen som lyser tillhör kronhjort.
Så här såg det ut i värmekameran.
En morgon. Jag måste säga att jag inte är helt nöjd med detta…

 

Kan även konstatera att tillväxtregleringen av höstrapsen i höstas gjorde stor nytta. Mer om detta i ett annat inlägg.

Det var allt för denna gången. Nu är jag väldigt trött efter att ha spenderat mycket tid på fälten i helgen istället för att sova. Så nu ska jag faktiskt sova, god natt!