Skörden närmar sig och det börjar bli dags att plocka in alla flaggor som sitter kors och tvärs på fälten för att markera något intressant. Det var en av dagens arbetsuppgifter för mig och självklart var drönaren med för att hjälpa till att dokumentera. Det visade sig att det blev drönarens sista uppdrag för nu är den död…

Stor fiende

Att få sig en blick från ovan hur saker och ting ser ut på fälten tycker jag är guld värt. Därför så hade jag drönaren med mig idag när jag for runt på fälten och kollade saker i samband med att alla flaggor börjades plockas in. Tyvärr så var drönaren inte så mycket till hjälp idag för under dagens första flygtur blev den attackerad och sänkt. Jag hade precis flugit över ett område för att kolla viltskadeläget från ovan och var på väg mot ett annat område för att göra samma sak. Då helt plötsligt lyfte en rovfågel modell större och gav sig mot drönarens riktning. Jag tänkte att den var mest nyfiken, men den var nog mer irriterad. För den gav sig på drönaren som överlevde attack nummer ett och gjorde en snygg kullerbytta innan den stabiliserade sig. Skönt, tänkte jag och försökte flyga därifrån, då kom attack nummer två och då fick jag se drönaren segla snabbt lodrätt neråt samtidigt som jag tappade kontakten, typiskt… Som tur är så kunde jag med hjälp av GPS:en spåra upp den där den låg i vetet och lite förhoppningsfull tog jag upp den för att kolla hur illa däran den var. Den har ju trotts allt kraschat och jag har lagat den förut. Den här gången så insåg jag dock ganska så direkt att nu får nog den här drönaren anses som död. Det är klart att ramlar man från 90 meters höjd så ska man gå sönder hyffsat. Tråkigt, men på något konstigt sätt en häftig naturupplevelse (trotts att en drönare var inblandad) och rovfågeln modell stor verkade oskadd.

Valtran får jobba lite

Utgödslingen av lagårdar återupptogs idag och med en stor del av traktorflottan på annat håll fick Valtran idag rycka in och köra kärra. Det är ingen jättetung uppgift, men kanske det tyngsta den gjort hos oss än så länge. Hur det gick vet jag inte riktigt för det var Carl som körde lassen idag och jag har inte hunnit prata så mycket med honom idag. Det borde i alla fall ha varit lite hoppigare än vanligt för den saknar ju både hytt-och framaxelfjädring vilket alla våra andra har. Den verkar i alla fall ha gjort det den skulle. Det är ju som sagt var ingen jättetung uppgift, men den känns ju så liten.

Imorgon står utflykt på schemat, hoppas den planen håller.