Efter en tids kamp så verkar det nu som att det vete som fick 77 mm regn på sig direkt efter sådd nu börjar förlora mot skorpan. Efter att ha haft koll ett tag så kunde vi idag på eftermiddagen konstatera att vi nog behöver göra en insats om det ska bli ett acceptabelt bestånd. Nu är insats bestämd och påbörjad, hoppas vi nu kan knäcka skorpan och ge vetet den hjälpen som behövs för att det ska orka upp.

Noggrann koll

Efter att vi haft misstankar om att skorpa skulle kunna hända och att det skulle drabba sådden hårt, så har vi haft ordentlig koll på dessa vetefält flera gånger om dagen nu. Senast i morse så var jag ute och tog en sväng, jag bedömde då att läget så positivt ut. Långt ifrån allt vete var uppe, men jag hittade inga plantor som jag ansåg led hårt av skorpan eller inte skulle orka upp. På eftermiddagen när mor tog rundan så var läget ett helt annat och då fanns det gott om plantor under ytan som inte såg ut att må så bra. Då var det inte alls något att tveka på, majoriteten av plantorna skulle inte orka upp. De hade börjat gulna och vika sig. Där kan man se vad fort det kan gå från hopp till förtvivlan, tur att vi kollade ordentligt! Nu har vi i alla fall en chans att göra något för att rädda vetet.

Skorpbrytarstål

Ja, vad gör vi då? Det hela är faktiskt inte helt enkelt tycker jag… Helst av allt skulle vi faktiskt redan ha gjort något, men det har fram tills nu varit uteslutet på grund av att det varit för blött på dessa fält. Det skulle troligtvis gjort mycket mer skada än nytta både för gröda och mark. Det är den största anledningen till att vi inte gjort något och inte att jag varit positiv. Nu lagom till att vi kunde konstatera att vi måste göra något så kunde vi faktiskt lämpligt nog göra något också. Våran plan A var välten , att den enbart med vältringarna skulle knäcka skorpan tillräckligt för att vetet ska kunna orka upp. Efter att ha provat plan A kunde vi konstatera att resultatet blev sisådär. Det blev inte sämre, men inte tillräckligt bra. Vi hoppade på plan B (som nog egentligen var plan A, men vi ville prova plan A på väg mot plan B). Plan B var helt enkelt att montera på skorpbrytarstålen på välten, skorpbrytarstålen är ju trotts allt som namnet skvallrar om till för att bryta skorpa. Välten med skorpbrytarstålen gjorde ett tillfredställande resultat och det känns faktiskt just nu som att det kommer att gå vägen, hoppas verkligen det. Hur som helst så kommer detta bidra till att vi blir en erfarenhet rikare, frågan är bara hur dyr den erfarenheten kommer bli….

Annat

Spännande dagar kommer nu att följa när vi ser om det skorpdrabbade vete kommer ta sig eller inte. Jag har som sagt var varit positiv fram tills idag och trott att vetet skulle klara sig utan hjälp. Jag fick ändra mig, men är nu positiv igen och tror att med hjälp av skorpbrytning kommer det att klara sig.