Det här var inte heller ”bara” att göra

Jag undrar hur många gånger på en vecka jag tänker ”det är bara att göra”. Det är nog i alla fall några gånger. Undrar även hur många gånger det är så ”bara” som jag tänker, jag kan helt utan att ljuga att påstå att det är färre gånger. Det är konstigt att saker som egentligen redan är färdiga i huvudet kan ta så lång tid att genomföra i verkligheten… Klart blev det i alla fall, det tog bara två timmar längre än den halvtimme jag räknat med.,,

Byta en enkel hydraulmotor

Det som var dagens ”bara att göra” var ett byte av hydraulmotor på våran strömaskin. Det har småfuktat lite olja ut ur axeln på den ett litet tag och det verkar inte vilja självläka, snarare tvärtom. Åtgärd behövdes alltså sättas in och häromdagen beställde jag en ny motor. Från början var visionen att plocka isär den som satt och kolla om den gick snabbt att fixa till. Med eftersom att det är en maskin som inte får stå stilla, så vågade vi inte chansa och en ny komplett motor beställdes. Den dök upp idag vid lunch och med god marginal tills imorgon bitti när den ska användas så skulle jag byta den idag. I min värld var det som vanligt en enkel operation, lossar tre skruvar, tre slag med hammare/avdragare för att få loss drevet sen bara dit med den nya och alla slangar. Jag hade räknat med en blixtoperation på 30 minuter. Så blev det förstås inte, men det blev i alla fall klart i god tid tills imorgon. 2 timmar och 30 minuter tog det. Axeln ville helt enkelt inte släppa från drevet som den drev.

Den här bilden var med i mitt förra inlägg och kollar man noga ser man hur det fuktar från hydraulmotorn som styr tratten i sidled.
Hål med mig, visst ser den där hydraulmotorn ut att bara vara att byta lite snabbt.
Varken avdragare eller släggvåld fick axeln att lossna från drevet. Kan förövrigt tycka att det är en lite dum konstruktion att detta måste göras på plats. Det vore enklare på en verkstadsbänk.

Det runtomkring ”bara”

Det va ju som sagt var inte bara utan det blev lite mer. Inget extraordinärt, men ändå mer arbete. Eftersom att drevet inte ville släppa från hydraulmotorn med lagom mycket våld och alla knep jag kan, så skrotades den idén och det vara bara att rikta in sig på värme som lösning. Då kommer en liten uppförsbacke eftersom att strömaskinen var full med härlig torr brandfarlig halm samt damm. Den behövdes alltså göras rent mer än jag tänkt mig och förbereddas för eventuell brandsläckning. Sen när det väl var lite varmt var det bara att enkelt knacka loss motorn från drevet. Hur bra som helst. Det typiska är bara att när ”bara” inte är bara, så tenderar det att bli så mycket mer, i alla fall för mig. När jag tänker att jag är nära en lösning fortfarande innanför ramen för ”bara”, så kommer verktyg och prylar fram i en vansinnig fart och o-ordning är snabbt ett faktum. När jag sen får kapitulera är det helt plötsligt så mycket mer att städa.

Blåsa rent och blöta ner så att eldsvåda ej uppstår. Här fick jag en hjälpande hand av farsan med att värma medan jag konkade fram mer grejor…
Efter lite värme lossnade den så lätt, så lätt.
Tur att vi beställde en ny komplett motor, för efter att har värmts så var det nog mer än jag räknat med som behöver bytas i motorn. Men vi får se. Varm var den i alla fall.
Drev som inte ville skiljas från sin axel.
Sen huxflux satt den nya motorn där och allt var som nytt.
Verkstadsbänken var inte riktigt ren innan det ”bara” skulle bytas hydraulmotor, men den blev helt klart inte renare efter. Tur att det vara bara att städa.

Jag tänker ändå avsluta detta inlägg med att påstå att många gånger är det faktiskt så ”bara” som jag tror. Inte alltid, men ändå tillräckligt ofta för att jag nog kommer fortsätta tänka så….