Utgödslingen fortsätter

Förra veckan började vi med att gödsla ut en av våra djupströbäddar och den här veckan fortsatte vi med nästa i turordningen. Den här gången var det slakttjurarnas tur att få ny bädd.

Nästan halvvägs

Januari och februari brukar vara bra månader för oss att gödsla ut våra djupströbäddar. Vi har inte riktigt kommit halvvägs på stallperioden, men nästan och gödslar vi ut runt nu så klarar vi oss utan att behöva gödsla ut med djur inne igen. Då kan vi passa på att gödsla ut när lagårdarna är tomma i sommar vi lämpligt tillfälle. När vi gödslar ut utan att ha djur inne är det lite lugnare. Eller lugnare är det kanske inte, men det är inte lika katastrof om det händer något som påverkar utgödslingen. Då har vi ju inga djur inne som vi måste ta hänsyn till, nu är det lite mer pang pang och allt måste fungera så att inte djuren drabbas. Bara en liten punktering kan ju ställa till det och försena allt. När vi gödslar ut med djur inne får de stå på skrapgången under tiden och där vill vi ju inte låta dem stå för länge.

Bädden har helt klart växt och innan någon tjur får för sig att göra ett glädjeskutt och ta med sig ett lysrör är det lika bra att gödsla ut och börja om.

Utgödslingen

Det var ju som sagt var slakttjurarnas tur att få ny bädd idag, de är 36 stycken till antalet och går i box ett och två i det som vi kallar för lagård tre. Att gödsla ut och ströa upp igen tar ungefär en normal förmiddag för två personer (framkörning av halm inte inkluderat). Vi börjar med att stänga in djuren i boxen och skrapa skrapgången så att de får en ren yta att stå på medans vi gödslar ut bädden, det brukar hindra dem från att lägga sig ner på skrapgången. Sen gör vi tvärtom och stänger ut djuren på skrapgången och gödslar ut så fort vi bara kan. Utgödslingen sker med Schäffern och annat lämpligt fordon med lastare, idag var det holländaren. Schäffern jobbar inne med att köra ut dyngan och den andra lastaren tar emot dyngan och lägger den på gödselplattan eller i kärra, idag var det gödselplattan som gällde. Detta skulle kunna gå att banta ner till endast Schäffern, men då tar det väldigt mycket längre tid och blir alldeles för oeffektivt. Vi försöker ju som sagt var göra detta så fort som möjligt så djuren slipper stå länge på skrapgången.

När vi har skrapat får djuren flytta ut på skrapgången ett litet tag.
Sen öppnas dörrarna till avdelningarna upp och Schäffern kan börja köra ut dyngan.
Dynga på väg ut.
Sen tog Holländaren emot dyngan.
Sen hamnade dyngan på gödselplattan.
Till slut så hade gödselhögen växt på sig ordentligt.

Ströa upp.

När väl all dynga är ute så är det dag att köra in ny halm och ströa upp igen. I de allra flesta fall så brukar vi lägga in halm med lastare, men i vissa fall så blåser vi in den. Idag var som i flesta fall och Schäffern bar in in nya balar. Balarna befrias sedan från snöre och Schäffern sprättar runt dem så att det bli så jämn som möjligt.

Schäffern bär in balar.
Som sedan befrias från snören av Carl och som sedan sprättas ut.
Till slut är det dags för sista balen och dörrarna kan stängas.

Resultatet

Sen efter att ha gödslat ut och ströat upp så kan man få njuta lite av resultatet, helt nya bäddar med gott om utrymme till tak. Det brukar alltid vara en skön känsla när det är färdigt och djuren hittat tillbaka in för att lägga si i halmen och idissla. Nu hoppas vi att vi klarar oss från att gödsla ut något mer innan sommaren. Det borde vara så, men man vet inte. Vi är kanske lite väl generösa med halm när vi ströar…

Det är alltid skönt när det är färdigt och djuren hittat rätt i halmen.
Annan vinkel
Annan box.

Mina sysslor

Jag själv var bara med en liten sväng i början på utgödslingen för att det skulle komma igång så fort som möjligt, sen var det farsan och Carl som skötte det. Mitt jobb blev att fodra djuren och hämta halm inför morgondagens skrap och strö. Jag börjar nu förövrigt den här veckan att jobba heltid igen efter min pappaledighet. Jag smög ju igång lite försiktigt med halvtid förra veckan.

Måndag morgon innebar att dikorna nästan ätit helt rent. Det som var kvar sopades ihop och hamnade på skrapgången. Här har jag just sopat färdigt.
När det är helt tomt inne hos dikorna går det åt nio balar.
Eftersom att alla andra lastare på gården var upptagna så fick jag hålla till godo med 514, det gick hur bra som helst.
Här är det fodret som vi expresskördade i slutet på september med slåtter och pressning samma dag. Det blev inte alls ett tokigt foder och passar nu bra till dikorna.
Nöjda kor med gott om mat.
Halm på väg hem till morgondagens övningar.

Det var den måndagen det, hoppas nu att hela veckan flyter på lika bra.