En extra utgödsling hos tjurarna

I januari gödslade vi ut djupströbädden hos våra slakttjurar. Tanken och planen då vara att det efter den utgödslingen inte skulle behöva gödslas ut igen förens vid midsommar när lagården är tom på djur. Så blev det inte… Bädden har växt lite mer än vad vi väntat oss och eftersom att det passade bra så passade vi helt enkelt på att gödsla ut idag igen.

Passa på när det passar bra

Det var förra veckan när vi vägde tjurarna som vi märkte att höjden på bädden var lite högre än vi räknat med att den skulle vara så här snart. Tjurarna började återigen att komma oroväckande när lysrören. Inte så att det är otäckt än, men det finns risk att det hinner bli det innan det passar bra att gödsla ut igen. Så det är väl lika bra att passa på när det passar bra, risken finns ju att det inte alls passar bra när det väl börjar bli dags på riktigt.

Bädden har växt på sig igen och varför inte passa på att gödsla ut när det ändå passar bra?
Än så länge finns det utrymme till tak och lysrör, men det räcker med att det hoppar till lite eller rider på varandra så är det inte lika gott om utrymme längre. Så varför inte vara lite på den säkra sidan? Den här bilden är från när vi motade ut dem på skrapgången så vi kunde göra fint åt dem.

Vikarie igen

I de senaste fallen har jag inte varit så mycket inblandad i själva utgödslingen i denna lagården. Jag brukar få fixa lite runtomkring sedan köra farsan och Carl utgödsling och uppströning. Det jag absolut inte brukar göra är att köra Schäffern som är den som sköter själva utgödslingen. Idag var ett undantag och jag fick genom vikariat prova på att vara centrum vid utgödslingen, jag fick ta farsans jobb att köra Schäffern. Den går inne i lagården och bär ut bädd till lastmaskinen som tar emot dyngan och bär den vidare till gödselplattan. Det var bara andra gången i mitt liv jag fick äran att göra detta och jag tror inte att det gick så mycket sämre än vanligt. Vad jag vet gick inget sönder och vi blev klara i tid, och det är ju en bra målsättning att uppfylla tänker jag. Sen när vi nästan var färdiga med utgödslingen och nästan skulle börja blev jag avbytt och ordinarie Shäfferförare Jan Larsson tog över.

Här är jag som vikarie i Schäffern.

Bilder från dagen:

Då var det dags att öppna för utgödsling igen.
Här ska dyngan ut. Egentligen rör det nog sig mest om halm, men ändå…
Ett av dem första tagen.
En bit längre in.
Lastmaskin tar emot…
och tippar på plattan.
Från lastmaskinens synvinkel. Foto: Carl Jenssen.
Gott om värmen i bädden.
Ännu ett tag.
Ständigt övervakad av tjurarna.
Dagen innehöll ett litet avbrott i utgödslingen för att stänga in denna duktiga kviga som kalvade i en kalvningsbox.
Dynghögen växer och vi kan känna oss rika igen.
Nästan färdigt.
Vi använde oss idag av plastade balar. Dels så att vi blir av med dem tills nästa säsong och dels för att de är osnittade. Osnittade balar tycker jag är bra när man ska lägga första halmen i bäddarna, Det blir lite fastare då än om hackad halm används.
Sen var det helt plötsligt klart och tjurarna kunde njuta av nybäddat. Foto: Jan Larsson
Det är alltid skönt när det här är gjort, det verkar inte heller som att tjurarna tycker att det var onödigt att gödsla ut. Jag tycker de ser ut att trivas ganska så bra.

Här finns en lite video som visar lite hur utgödslingen går till:

 

Det var det för idag, nu ska jag ut i snöstormen och försvara våra grödor mot fyrbenta djur.