Vårat huvudfokus nu har varit att gödsla våra höstgrödor där det har gått och det har varit långt ifrån överallt, men vi har ändå kommit en bra bit på väg. Nu är vi ändå ikapp det som går, så vi får nu snällt vänta på att resten också torkar upp. Här kommer en liten rapport. 

Gödslar på

Våran plan har nu varit att gödsla mycket av våra höstgrödor som vi kunnat. Ett fint upptorkningsväder har gjort att många fält har torkat upp bra och det verkar dessutom som att mer värme och sol är på gång. Det känns därför dumt att vänta med att gödsla den arealen som nu har gått. Särskilt eftersom att det nu eventuellt kommer komma lite regn de närmaste dagarna. Vem vet har vi otur är det sista regent på ett tag.. Jag tror kanske inte det, men det skulle kunna vara så och då gör osmält gödning på ytan föga nytta för grödan. Vi har varit med om det förut, sist vi kom igång och gödslade så här sent var 2018 och det vet vi ju var det slutade. Vi klarade oss däremot hyffsat det året och det var nog bland annat för att vi gödslat så tidigt vi kunde. Jag vill absolut inte katastrof-tänka eller måla upp något, men vi ser bara fördelar med att köra nu. Därför så har vi nu gödslat på det vi har kunnat.

Gödslat där det går

Vi har som jag nämnde helt enkelt gödslat där det går. Det handlar om de fälten som har torkat upp bra och ibland inte om hela fält. Vissa fält har små ytor fått lämnas och andra fält helt enkelt delats för att det ska passa bra. Det är lite klurigt, men jag vågar nog påstå att vi har hyffsad koll på våra fält och förutsättningarna. Det är ju en hel del parametrar som spelar in på huruvida fälten torkat upp eller inte, jordart, läge, dikesstatus, dräningeringsstatus, förfrukt, gröda , bearbetningsätt, grödans status etc etc. Vi har till exempel inte kommit ut på de fält som vi kultiverade och sådde med vete efter stråsäd i höstas medans de som kultiverades och såddes efter raps nu är gödslade. Ett annat exempel är att de fält som vi strukturkalkade för några år sedan torkade upp snabbare än sina grannar som för övrigt hade väldigt liknande förutsättningar. Så vi har anpassat oss lite helt enkelt och har nu gödslat ikapp, nu får vi snällt vänta på att resten torkar upp.

62 hektar raps, 230 hektar vete

Just nu så ser läget ut så att vi nu har gödslat 62 hektar höstraps och 230 hektar höstvete. 62 hektar höstraps är precis vad vi har så där har vi nu gödslat allting och det har vi nu gjort två gånger, men med olika sorters gödning. När det kommer till höstvetet så har vi som sagt var gödslat 230 hektar utav totalt 339 sådda hektar. Utav dessa 339 sådda hektar så är en del små fläckar utvintrat som på bilden jag visade här ovanför, men det mesta av arealen ska absolut köras. Det vi nu har gödslat med har varit lite olika. Höstrapsen har fått 250 kg NS 27-4/ha och 100 kg NS 21-24/ha. Höstrapsen har alltså fått 88,5 kg N/ha och 34 kg S/ha. Vetet har vi däremot kört lite olika sorter och givor på, mest på grund av att den röriga gödselmarknaden i hösta gav oss lite olika gödsel att röra oss med. Vi har kört dels bara kväve i form av N 27 och sen har vi kört kväve och svavel i form av NS 27-4, dock inte på samma fält. En del har fått bara N 27 och en del bara NS 27-4, planen är att det som fått endast N 27 ska få NS 21-24 inom kort för att balansera upp svavlet. Givorna vi har kört har varit mellan 67,5 och 99,9 kg N/ha. Det är lite högre givor än vad vi brukar lägga i första giva, men nu är vi lite senare än ”vanligt” så vi ökade på lite. Vi kommer nog att sikta på att landa på en huvudgiva där vi gödslar 120 kg N/hektar på höstvetet och kommer sen med hjälp av N-sensor och nollrutor se vart vi hamnar. Höstrapsen gödslar vi igen så fort vi ser att den mår bra på riktigt och kan börja bedöma skördepotential.

Så är ungefär läget för oss i årets gödsling, nu är det sovdags och imorgon är det lite roadtrip på schemat….