Efter mycket om och men så fick idag rapsen sin varierade kvävegiva. Vi har funderat och diskuterat en del om hur vi skulle göra med detta, men efter att rapsen nu börjat växa ordentligt så kom vi fram till att köra en kvävegiva efter hur rapsen såg ut i höstas. Så här gjorde vi.

La grunden i höstas

Vill man variera höstrapsens kvävegiva på våren så är det ju inte så lätt att hitta något ute på fälten att gå efter nu, man får ju kolla på hur det såg ut i höstas helt enkelt. Det gjorde vi och vi skannade all våran höstraps med N-sensorn för att få bra underlag till en vårgödsling. Detta gjordes ihop med vägning av biomassan och med hjälp av det så fick vi fram en karta för vårgödslingen. Detta gjorde vi i början av november.

Mycket hänt på vägen

Efter skanningen i höstas så har ju mycket hunnit hända. Det har varit en hel vinter som har drabbat rapsen lokalt olika och beroende på hur rapsen såg ut i höstas har den tagit det olika bra. Det har även varit viltbuffé för ett helt gäng kronhjortar. Så mycket har hunnit hända med rapsen sedan i höstas. Detta skapar lite funderingar på hur mycket vi egentligen kan gå på hur det såg ut i höstas vid en gödsling nu i vår. Behöver vi gödsla mer där det är viltskadat för att boosta rapsen där eller ska vi dra ner för att skördepotentialen sjunkit? Kan verkligen den nedfrusna rapsen avkasta bra med den lilla mängden kväve som den ville ha i höstas? På vissa håll är det ju där den var som finast i höstas (och då enlig modellen ska ha mindre kväve i vår) som den är som mest nedfrusen, ska den då inte ha lite mer kväve för att komma igång? Mycket funderingar har det varit, men eftersom att rapsen nu senaste dagarna har kommit igång bra överallt och faktiskt just nu ser lovande ut så bestämde vi oss för att gå på det vi fick fram i höstas. Rätt eller fel vet jag inte, men vi ska ju tro på det vi gör….

Hur gjorde vi nu då?

Nu idag när det var dags att köra så var det dags att göra styrfiler. Vi har ju än så länge kört raka givor så att vi nu hamnat på 88 kg N/ha i vårgiva. Idag bestämde vi oss för att fylla på med det sista för att komma upp till det vi ska enligt vad vi kom fram till i höstas. Det som är lite konstigt är att jag när jag gjorde filerna inte direkt använde något utav det vi gjorde i höstas. Jag använde istället Atfarm ifrån Yara i kombination med deras rapskalkylator för att göra styrfilerna och bestämma nivå. Var då höstens arbete bortkastat? Nej, tack vare att vi i höstas skannade rapsen så vet jag att Atfarm fungerade bra i höstas och deras satelitbild på kväveupptag visade samma som N-sensorn gjorde. Det som däremot jag tyckte var lättare var att använda Atfarm för att göra styrfilerna och eftersom att de ändå stämde bra ihop med vad vi kom fram till i höstas så kändes det smidigt. För att bestämma mängden kväve per hektar så använde jag mig av Yaras rapskalkylator. Det blev då en något högre nivå än om vi gått på svensk raps kvävevågsmodell, men det kändes mer rätt på något sätt.

 

 

Styrfilerna

Jag gjorde sen helt enkelt styrfilerna i Atfarm och gjorde kartan först med rekommenderad totalgiva nu i vår. Jag drog sedan bort det vi redan gödslat och vips så var de färdiga att sprida.

 

 

 

 

 

Bilder från körningen

När alla filer var klara stoppade jag helt enkelt in dem i Fendten och körde på, så här såg det ut när jag körde:

Dagens övningar gjorde att våran raps nu fått mellan 100 och 153 kg N/ha med en snittgiva på cirka 110 kg N/ha. Hoppas det räcker till 2023 års rekordskörd samtidigt som det inte var för mycket och att det hamnat där det gör mest nytta.

Så här har vi tänkt och gjort. Det kan va rätt, det kan va fel. Hoppas att det var mest rätt…..