Nej, tyvärr så blev det inte att sluta den här säsongen med fanan i topp för ena bakkrossen. Med endast ca 10 hektar kvar att slå i år så blev den obrukbar, det såg en sten och lite otur till. Tur att jag hade två hela krossar om gick att använda. 

Segervittring

Precis innan krossen träffade stenen, så kändes allting väldigt bra. Vi skulle egentligen inte börja slå förens imorgon, men lite väderprognosändringar gjorde att vi satte fart på eftermiddagen idag istället (idag är fredag för mig även om det är lördag på klockan) och bra gick det. Jag dundrade ganska så snabbt över de första 50 hektaren och det såg ut att till och med bli färdigt på rätt sida av tolvsträcket. Jag hade helt klart segervittring och såg slutet på slåttern närma sig fort. Då sa det pang, vänstra krossen började låta konstigt och det såg ut som att någon satt och körde vinkelslip i krossen, magkänslan säger att det inte är alls bra…

Död kross

Efter en snabb okulär besiktning konstaterade jag att det inte bara var att byta kniv och åka vidare, men jag såg ändå inte riktigt hur stor skadan var. Det fick hur som helst bli en resa hem till verkstaden för att ta sig en ordentligare titt, det har hänt förr att jag tänkt: ”katastrof!!”, men att det sedan bara varit en quickfix. Det här var absolut ingen quickfix, det gick fort att konstatera. Det luktade transmissionsolja och vid en noggrannare titt så såg man att det var hål i balken. Den blev alltså snabbt tillfälligt dödsförklarad och tagen ur tjänst. Som tur var så var det inget fel på den högra krossen, så jag kunde helt snabbt och enkelt lossa drivningen (kraföverföringsaxeln) till den vänstra och åka vidare med två fungerande krossar. Då kunde jag ju ändå utnyttja 66 % av full arbetsbredd, det är helt klart bättre än inget…

Tur i oturen

Det var ju ändå en himla tur att det hände på slutet av säsongens sista pass, det hade ju kunnat hända på en massa sämre tidpunkter. Bara några timmar tidigare så hade jag fortfarande suttit där ute och snurrat. Nu hade vi ändå tur i oturen. Om man nu ska kalla det otur, det var ju ända den som körde (jag) som körde på stenen och då kanske det är klantighet man ska kalla det…. Jag föredrar helt att klart att kalla det otur denna gång. Det oturliga var att jag lyckades träffa stenen med krossen precis när jag sänkte den, det var nog därför det blev en sådan stor smäll som krökte till det och följderna på det skapade ett håll i balken och allmän krokighet. Nu har vi i alla fall gott om tid på oss att laga det till nästa säsong, hoppas att det går bra att få tag på delar.

Slutslaget

Ja, även om det på slutet var med haltande slåtterekipage så blev nu hela våran sista skörd omkullslagen, nu ligger 60 hektar och väntar på att pressas så fort det torkare upp. Skönt att kunna stryka ytterligare ett moment från årets to-do-lista. Det var kanske inte helt optimala torkförhållanden när jag slog det sista nu ikväll och regnade till och med litegrann, men det är väldigt tunt med gräs och bra torrväder på ingång, så torrt borde det bli ändå tills det ska pressas.

Här kommer lite bilder från dagens slåtter som kan få tankarna bort från trasor och in på lite mer action…:

Nu är det äntligen läggdags och snart ska jag upp och gratta sonen som fyller fyra år idag, helt otroligt vad fort tiden går. Den känns som att han nyss kom till världen, det året hade vi förresten inte sått färdigt så här års.