Verktyg för nästa kvävegiva.
Vartefter vetet utvecklas och kvävet tas upp, så börjar en kompletterings-giva närma sig. Frågan är bara när, var och hur mycket mer det ska läggas…
För att få hjälp i dessa beslut finns det massor hjälpmedel och verktyg, både bra och dåliga. Idag har jag använt mig av två av dessa verktyg som jag tycker är bra, N-tester och N-sensor.
Här kommer hur jag har använt dessa och lite egna tankar kring detta:
För att jag ska kunna använda dessa två ett bra sätt är Kväve-nollrutor nödvändigt. Vi har så många nollrutor som är praktiskt möjligt och ger en bra bild om markens kväveleverens. Ofta vill man ha fler än vad som finns, men det måste ju fungera just praktiskt.
Genom att med N-sensorn mäta kväveupptaget i Nollrutan och sedan jämföra det med resten av fältets kväveupptag, så ser jag ca hur mycket av det gödslade kvävet som vetets grönmassa tagit upp och hur mycket som borde finnas kvar i markprofilen. Ex:Jag har gödslat 155 kg N/ha. Nollrutan har tagit upp 30 kg N/ha och resten av fältet har tagit upp 100 kg N/ha. Då har 70 kg av det gödslade kvävet tagits upp av grönmassan och det borde finnas 85 kg N/ha kvar av det gödslade kvävet i markprofilen. Då kan vi räkna baklänges när kvävet tar slut och behöver fyllas på. Det är inte riktigt så här enkelt i verkligheten, det finns väldigt mycket som påverkar men så här borde det teoretiskt sett vara.
Ihop med detta använde jag även en handburen N-tester. Även detta är en produkt från Yara och kan användas både ihop med N-sensor och separat. Den tar prover och kommer med en rekommendation om hur mycket mer kväve vetet vill ha. När N-testern räknar fram rekommendationen handlar det inte bara om högst skörd. Den rekommenderar utifrån en ekonomiskt optimum, bland annat med hänsyn till spannmålspriser, gödselpriser och skördenivå. Därför ska man kanske ta dessa rekommendationer med en nypa salt och även använda egen hjärna och kolla lite på sina egna förutsättningar. Det är däremot ett intressant verktyg. Den tar inte heller hänsyn till hur mycket kväve som finns kvar i markprofilen, därför är det bra med mätningarna som jag skrev om ovan. Ska man lägga till detta med det tidigare exempel jag använde ovan, så kan det se ut så här: Enligt N-testern så ska jag komplettera med ytterligare 100 kg N/ha. Enligt mätningar med N-sensor så borde det finnas 85 kg N/ha kvar i markprofilen. Då ska jag teoretiskt gödsla med ytterligare 15 kg N/ha. Som jag nämnde tidigare så är det inte så här enkelt i verkligheten, men teoretiskt är det nästan så här enkelt.
Dagens användning av detta:
Vårat Norinvete är nu i stadie 37. Det är det första stadiet som man kan använda N-testern i vetet. Jag har därför idag använt dessa två metoder som jag ovan beskrivit.
Jag har fått fram lite resultat:
Den aktuella nollrutan verkar ha stannat upp vad gäller kväveleverens. Idag har den tagit upp ca 38 kg N/ha. Får se om den tar upp lite mer nu när värmen verkar komma tillbaka.
Resten av fältet där mätning utfördes hade i snitt tagit upp ca 87 kg N/ha.
Jag kalibrerade N-sensor på ett område där N-testern sa att jag skulle lägga 95 kg N/ha. Jag använde sedan denna kalibrering på resten av fältet. Då hamnade jag enligt N-sensorn snittgivan på det skannade området på 105,6 kg N/ha.
På fältet är det idag utlagt totalt 155 kg N/ha. Jämför man då med nollrutan har ca 50 kg N/ha tagits upp och ca 105 kg N/ha borde finnas kvar på något sätt i markprofilen. N-sensor vill alltså med denna kalibrering lägga lika mycket som borde finnas kvar.
Teoretiskt behöver vi alltså inte köra en kompletteringsgiva än. Det finns däremot andra anledningar till varför vi kanske inte ska vänta, men det får vänta till en annan dag. Återigen har jag skrivit mig in i spöktimmen och nu ropar sängen på mig, teoretiskt i alla fall.