Det finns en del olika redskap i våran maskinpark med olika syften, i olika skick och med olika ålder. Just nu håller jag på med det äldsta redskapet (om jag inte är ute och cyklar) vi har i våran maskinpark. Det är inte något som används dagligen, men årligen och är i sisådär skick. Det är våran gamla vägsladd (vi har ingen ny, utan bara en) som nu får sig en omgång kärlek så att den kan fortsätta att tjäna våra vägar. 

Okänd modell

Den vägsladden vi har är en som fanns på gården när vi kom hit 1992. Jag själv har inte kört den mer än någon gång och kan inte säga så mycket om den egentligen, men den verkar fungera bra och göra sitt jobb. Vägarna blir i alla fall bra. Det lite kluriga med den är att det inte finns något märke eller modell på den. Jag själv var övertygad om att den var av fabrikatet ”Vreten”, men när jag häromdagen tittade på typskylten fick jag se att den inte är det. Typskylten är nämligen en hemmagjord typskylt som visar att vägsladden också är hemmagjord. Det är alltså en hemmasnickrad vägsladd vi har, men får jag gissa så har inspiration tagit av något som då fanns på marknaden. Skylten berättar i alla fall att det är en ”SLADDABBOT”  typ: CALLE tillverkad 1973. En inte så dåligt gissning borde då vara att gårdsmeden Calle snickrade ihop denna. Det verkar hursomhelst vara en bra sladd, men som sagt var nu är i behov av kärlek.

Laga gammalt

Nu står ju den här fina sladden i verkstaden och är under uppfräschning. Vilket den verkligen är i behov av om den ska fortsätta att användas och jag gillar att den går att fixa till. Det är ju inte alltid det är självklart att det är det mest ekonomiska alternativet att laga eller bygga om maskiner som är i lite sämre skick, ibland är det kanske bättre att köpa nytt. Det här tycker jag ändå är ett bra exempel på något som går bra att renovera upp. Det är en ganska så enkel konstruktion från grunden (även om jag misstänker att den kanske inte var enkel att konstruera) och därför ganska så enkel att ge sig på. Det mesta är fasta delar som är svetsade och helt enkelt bara ska hålla för vad det bli utsatt för. Konstruktionen finns ju redan där, nu ska den bara lappas ihop och förstärkas. Det jag gör nu med sladden är i grova drag att jag sätter dit nya slitstål, förstärker upp konstruktionen och lagar sprickor. Jag tror kanske inte att den kommer att bli som ny, men kanske inte så mycket sämre. Skulle jag råka ha tur så kanske den blir lite bättre. Jag misstänker att när den här byggdes så visste man inte att den skulle dras av en 200 hästars traktor som väger 8 ton. Det vet ju jag och kan i alla fall försöka jobba efter det.

Lite annat emellan

Som vanligt har jag inte helt kunnat låsa in mig i verkstaden och bara kört på utan fått avbryta för lite annat också.. Kanske inte helt förvånande så berodde detta på den senaste tidens nederbörd. En gång fick jag ta farsans jobb eftersom att han var iväg och plogade och en annan gång så fick jag åka och ploga. Det är ju såna tider nu och det är ju underbart att vädret kan få styra oss även på vintern.