Mätning av kväveupptag i höstvete och nollrutor
Förra veckan så gick nästan alla våra höstvetefält in i stadie 37, flaggbladet just synligt. Då passar det kanon att ge sig ut med N-sensorn för att skanna nollrutorna och vetet lite allmänt. I fredags eftermiddag så passade på att gör detta och här kommer resultatet.
Resultatet
Vi börjar med lite bilder från skanningen:
Precis som vanligt så är det ett stort spann mellan olika nollrutor och kväveupptag på olika fält. Utan nollrutor och N-sensor skulle detta inte gå att se, vi skulle få gissa oss till alldeles för mycket tycker jag. Jag tycker detta är guld värt som beslutsunderlag inför eventuellt kommande gödsling, men även som erfarenhet att lägga i kunskapsbanken. Jag tycker alltid att det är viktigt att gödsla så rätt som möjligt för plånbok och miljö, men i år när vi köpt dyrt kväve så är det ännu viktigare för plånboken att vi hamnar så rätt som möjligt. Om marken levererar 25 kg N/ha eller 71 kg N/ha (som våran största skillnad är) så är ju det en skillnad på 46 kg N/ha. Nu kanske man inte gödslar för samma skörd på båda platserna, men om man gör det och man köpt en N 27/ NS 27-4 produkt för 8,1 kr kg vilket kanske inte är helt otroligt så är skillnaden 1 380 kr/ha i kostnad för gödsel. Råkar man då gödsla det fältet som inte behöver mer gödsel med för mycket så rinner tusenlapparna fort iväg till ingen nytta…
Hur gör vi nu då?
Hur man ska göra tycker jag är den ständiga frågan och svaret kan ändras fort, men just nu finns en plan. Det vi gör nu är att vi kommer att vänta på regn och när vi ser att det finns chans för det så kommer vi ta nytt beslut för gödsling med hjälp av bland annat nya skanningar av nollrutor och fälten.
Stämningsbilder:
Så ser det ungefär ut just nu, snart är det dags för nya mätningar och nya beslut.