Mätning av kväveupptag i höstvete och nollrutor

Förra veckan så gick nästan alla våra höstvetefält in i stadie 37, flaggbladet just synligt. Då passar det kanon att ge sig ut med N-sensorn för att skanna nollrutorna och vetet lite allmänt. I fredags eftermiddag så passade på att gör detta och här kommer resultatet.

Resultatet

Vi börjar med lite bilder från skanningen:

Dags att mäta nollrutor så vi slipper famla i det blinda. Alltid intressant och nyttigt att göra.

Nollruta som tagit upp 25 kg N/ha i bladmassan.
Nollruta som tagit upp 51 kg N/ha i bladmassan.
Nollruta som tagit upp 71 kg N/ha i bladmassan
Jag körde även några tester med N-testern för att se vad den tyckte att vi skulle göra.
så här tyckte den.
Så här kan det ungefär se ut när jag kör några drag för att kolla N-upptaget på ett fält.
Här på bilden syns två nollrutor nära intill varandra. Den som är mest till höger i bild är från den senaste gödslingen och visar oss att en del kväve från den gödslingen tagits upp- Den rutan hade tagit upp 79 kg N/ha medans nollrutan hade tagit upp 48 kg N/ha och utanför nollrutorna var det 101 kg N/ha upptaget. Skillnad mellan gödslingarna syns alltså.

Precis som vanligt så är det ett stort spann mellan olika nollrutor och kväveupptag på olika fält. Utan nollrutor och N-sensor skulle detta inte gå att se, vi skulle få gissa oss till alldeles för mycket tycker jag. Jag tycker detta är guld värt som beslutsunderlag inför eventuellt kommande gödsling, men även som erfarenhet att lägga i kunskapsbanken. Jag tycker alltid att det är viktigt att gödsla så rätt som möjligt för plånbok och miljö, men i år när vi köpt dyrt kväve så är det ännu viktigare för plånboken att vi hamnar så rätt som möjligt. Om marken levererar 25 kg N/ha eller 71 kg N/ha (som våran största skillnad är) så är ju det en skillnad på 46 kg N/ha. Nu kanske man inte gödslar för samma skörd på båda platserna, men om man gör det och man köpt en N 27/ NS 27-4 produkt för 8,1 kr kg vilket kanske inte är helt otroligt så är skillnaden 1 380 kr/ha i kostnad för gödsel. Råkar man då gödsla det fältet som inte behöver mer gödsel med för mycket så rinner tusenlapparna fort iväg till ingen nytta…

 

Hur gör vi nu då?

Hur man ska göra tycker jag är den ständiga frågan och svaret kan ändras fort, men just nu finns en plan. Det vi gör nu är att vi kommer att vänta på regn och när vi ser att det finns chans för det så kommer vi ta nytt beslut för gödsling med hjälp av bland annat nya skanningar av nollrutor och fälten.

Stämningsbilder:

För några år sedan hade vi en dynghög låg här, man behöver knappt koppla in fantasin för att hitta var den låg. Där är nu kväveupptaget något högre…

Så ser det ungefär ut just nu, snart är det dags för nya mätningar och nya beslut.