Nu är alla djur som ska vara inne för stunden inne
Efter att ha haft en vecka med temat att köra in djur så kunde vi idag avsluta det temat med att gå i mål. Nu är alla djur som ska vara inne. kvar ute är ett gäng kor, men de får gå ute ett tag till.
Jag ljög
Jag ska börja det här inlägget med att erkänna att jag i mitt förra inlägg ljög. Det var inte med flit, men det var en ändå en lögn. Jag skrev att alla kalvar var inne förutom en, det visade sig att jag glömt bort ett gäng och att det i själva verket var 12 kavlar kvar att köra in. Det var kanske i och för sig tur på något sätt, för jag satt här på kvällen när jag skrev och räknade i huvudet och fick inte ihop att vi kört in 75 kalvar då. Jag var inte den som skötte dokumentationen så jag tänkte att jag nog bara missat några på något sätt. Jag var förövrigt den enda som gjort tabben att glömma bort detta gäng med kalvar, alla andra här visste att de var kvar. Själv fick jag en liten snabb chock när jag såg kalvarna i hagen och insåg mitt misstag. Jag var så inställd på att det bara var kvigor och slaktkor i den gruppen, men det är klart slaktkorna hade ju varsin kalv. Så en lite ofrivillig lögn råkade det bli, rätt ska vara rätt så här erkände jag mitt lilla misstag.
Alla djur inne
Nu är som sagt var alla djur som ska vara inne inne och det är skönt. Det är en skön känsla att få in djuren på hösten igen, det ger en liten mer levande gård på något sätt tycker jag. Sen blir det nu en ändring på arbetsrutiner och det går åt lite mer tid till djurskötsel igen, men det är ju en av tjusningarna med det här jobbet tycker jag, att det är så varierande. Det ska nu bland annat börja fodras, krossa spannmål, skrapas och ströas. Mest handlar det om olika sorts rutin arbeten, men det kommer även lite annat med så småningom. Förutom att djuren nu är inne så är de även nu sorterade i rätt grupper, vilket inte heller är så dumt.
Fjällkokalven inne
Sist skrev jag lite kort om en kalv som inte vill låta sig fångas, en fjällkokalv. På något sätt vill man nästan säga att den är lite dum som inte gör som vi vill, men det är nog egentligen helt tvärtom. Den är smart och vill inte foga sig, och i ärlighetens namn så om de inte vill foga sig så behöver de inte foga sig. I alla fall inte med den djurhanteringen vi har i Sverige. Den behövde helt enkelt bara smita iväg och hålla sig undan och det gjorde den också bra länge. Kalven är väldigt lik sin ko som också är på samma sätt. Om det har med tidigare hantering av kon (innan den kom till oss genom specialköp) eller om de tär genetiskt vet jag inte, men helt foglig efter våra mått är den inte. Den gillar att komma fram till en och äta direkt ur hink, men så fort den ser grindar blir den misstänksam och lite stressad. Hon är en sån som rusar rakt över en om man står i vägen, hade hon varit lite större och inte så fin hade hon inte blivit kvar så här länge hos oss. Men en fjällko är väl kul att ha, nja inte längre nu har vi tröttnat lite och hon ska få flytta härifrån. Hursomhelst så lyckades jag klura in kon och kalven i fållan och vi kunde köra in dem båda två. Då slipper kon och vi stressen en gång till. Detta var väldigt skönt och nästan som en bonus, kalven hade redan fått dispens att gå ute tills korna ska få komma in. Det gick alltså bättre än väntat.
Trevlig helg till er alla.