Idag var det äntligen dags, de första kossorna med kalvar är nu ute på bete. En härlig känsla att få släppa ut dem. Mjuk, gul fluffig halm i en djupströbädd i alla ära, men ute på grönt gräs gör de sig bättre tycker jag. Hoppas att de trivs med sina nya hem. Jag och Carro var fick avnjuta kosläppet från sidan av. Det var lite ovant, men inte otrivsamt. 

Ett bra släpp

Jag tycker alltid att det är lite nervöst när de ska ut på bete. Det är ju levande djur och olika individer, så man vet ju aldrig hur det kommer att gå. Kossorna brukar ju inte vara något problem, de har ju rutin och är lugna av sig. Det är kalvar och kvigor som brukar kunna vara ett större orosmoment. Kalvarna har ju ingen koll på vad staket är för något och kvigorna kan vara lite spralligare. Idag var oro helt i onödan, för allt gick väldigt bra. Kor, kvigor och kalvar skötte sig utomordentligt bra (i alla fall som det såg ut från åskådarbänken). Det var endast en liten kalv som letade sig igenom staketet, men den letade sig lika fort in. Det kan ju även ibland vara lite problem med att få kor och kalvar att hitta varandra när man släpper ut dem, det var det inte alls idag. Så kort och gott ett bra släpp.

Nu kommer det en sån här bildbomb. Eftersom att jag som sagt var satt vid sidan av, så han jag ta lite bilder.

Det var den dagen det, jag måste säga att jag är imponerad över hur graciösa kor faktiskt är. Det är ändå några hundra kilon som studsar runt där på fyra ben.