Att köpa en skogsfastighet & att tänka på inför deklarationen

december 10, 2019

En relativt vanlig fråga som vi brukar få är vad ska man tänka på inför ett köp av en skogsfastighet och hur man värderar en dito. Det här är inga enkla frågor som har några snabba och lätta svar men för att börja nysta i frågan träffade Bosse och jag idag en expert inom området. Vi träffade nämligen Mats Bygge, VD på Areal, på deras kontor på 18:e våningen i skrapan i Västerås.

Häng med upp till 18:e våningen i Skrapan i Västerås

Vi har intervjuat Mats en gång tidigare, då handlade det om generationsväxlingar i skogen. Det är också en komplex fråga minst sagt men jag tycker vi fick till en riktigt bra intervju den gången i oktober 2018. Har ni inte lyssnat på det avsnittet så kan ni göra det här.

Men nu gällde det köp av skogsfastigheter och vad man ska tänka på när man deklarerar sina skogsaffärer. Vi fick lära oss massor, Mats är som ett levande uppslagsverk när det gäller den här typen av frågor och han förklarar bra. Vi pratade om hur man värderar en fastighet och Mats nämnde att det finns några olika sätt (bl a med några olika räknesnurror). Ska man vara noggrann så måste man förstås ut och titta noga på fastigheten och då finns det ett antal saker att kika lite närmare på. Bland annat arronderingen, trädslag, hur pass bra skött skogen är, vilken avsättning finns det i närheten, hur ser skogsbilvägarna ut, viltbetesskador och en massa andra saker.

Om man vill räkna på fastigheten enligt konstens alla regler bör man göra en kassaflödesberäkning och diskontera framtiden kassaflöden till nutid och då spelar vilken ränta man använder en avgörande betydelse.

Den här metoden är i princip samma metod som man ibland ser folk använder sig av när de räknar på vad aktierna i ett företag är värda. Då kallas det lite flashigare för discounted cash flow valuation (DCF). Jag har själv gått en distanskurs inom detta område som var superintressant och principen är den samma vare sig du räknar på ett företags värde eller en skogsfastighets värde. Det du själv framför allt måste stoppa in i modellen är just kassaflödet per år samt vilken ränta du ska använda dig av (en del annat också), vilket är nog så klurigt. Enligt Mats brukar de här räknesnurrorna som finns på olika ställen kunna ge en fingervisning och det kan ju vara bra att kolla att man ligger i rätt härad. För nackdelen att ta fram sitt stora excelark och räkna är att man har en förmåga att tro att det blir mera rätt bara för att man har 3 decimaler och att det är snyggt uppställt i excel, men så är det ju inte. Skit in, skit ut gäller även här!

Vi hann också gå igenom lite översiktligt vad man ska tänka som skogsägare inför deklarationen. Mats förklarade att det finns många verktyg för att fördela inkomsten över en längre tid, bland annat skogskonto, skogsavdrag, expansionsfonder och en del andra sätt. Och när man väl tar en inkomst så gäller det att om möjligt utnyttja räntefördelning, för att få ned skatten.

Ok, det blev mycket info på en gång. Vill ni har en bättre och mera sammanhängande genomgång, lyssna in nästa podd. Det blir avsnitt 62 och det finns att lyssna på fredag den 20:e december.
I morgon ska vi ut i skogen och fortsätta vår gallringsstämpling, denna gång i en andra gallring. Mer om det senare!

Mera gallringsstämpling
Kantzoner runt bäcken