Häromdagen hade Skogs och trä institutionen på Linnéuniversitetet (LNU) sin årliga skogsdag och i år var den förstås digital och temat var ”varierat skogsbruk”. Jag var på plats förra året och gjorde en liten presentation och i år satt jag framför datorn och följde dagen. Tyvärr kunde jag inte vara med på hela dagen, men har nu tittat ikapp det jag missade.

Klart intressant, jag tycker LNU är duktiga på att presentera och marknadsföra utbildningar och forskning inom skogsbrukandet. De gör skogskunskap lättillgängligt för alla. De har skogsdagar (som den här) där alla får komma och så har de sina utbildningar där man kan läsa enstaka skogskurser på distans. Jag och min fru har gått fyra kurser där och de var alla mycket bra. Jag har fortfarande kontakt med flera lärare och forskare jag lärde känna på kurserna.

Skogsdagen finns att titta på i efterhand, cirka tre timmar är det med många intressanta föredragshållare. Om ni klickar här så kommer ni till inspelningen.

Det finns också en del material att kika på som ligger på en padlet. Jag visste inte vad en Padlet var för något men efter lite googlande så förstår jag att det är en form av en digital anslagstavla, där man kan samla material,  presentationer i detta fall, som alla kan komma åt. Smart och smidigt! Om ni klickar här så kommer ni till padleten med material från presentationerna samt en del material som inte presenterades men som det forskas om på LNU. 

Jag reagerade på ett par presentationer där (som inte var med på själva skogsdagen) som handlar om tallens respektive granens produktionsförmåga. Det här är intressant, man kan tro och tycka att vi i Sverige borde ha järnkoll på vilket av dessa två trädslag, som helt dominerar svenskt skogsbruk får vi väl ändå säga, som producerar bäst. Men det har vi nog inte riktigt. Jag vet när vi intervjuade Tomas Lundmark i Skogspodden så pratade vi lite allmänt efteråt och han berättade en lustig historia angående granen och tallen. Tomas och en annan skogsprofessor (jag tror det var Urban Nilsson men jag kan minnas fel) bilade en längre tur tillsammans och började diskutera just granens respektive tallens produktionsförmåga och efter ett tag så kom de fram till att här sitter två professorer inom skogsbruk och de vet inte om granen eller tallen producerar mest på mellanmarker.

Nu tror jag att det forskas en del på detta (både på SLU och LNU), men visst är det lite lustigt att vi inte vet mer om detta. En utmaning i skogsforskning är att det tar lång tid att undersöka sådana här samband och att de lokala betingelserna påverkar så mycket, dvs det är svårt att jämföra försök mellan olika platser.

En som har kunskap och forskar om det är bland annat Urban Nilsson, professor på SLU. Vi intervjuade honom och Annika Felton, som också är forskare på SLU, på höstexkursionen förra året och jag vet att jag tyckte att det var en av våra bättre intervjuer någonsin. Både Annika och Urban är otroligt duktiga och också mycket bra på att pedagogiskt förklara sin forskning. I intervjun så tar vi upp det här med tallens och granens produktionsförmåga. Nedan finns intervjun med dem, bara att hälla upp en kopp kaffe, klicka på pilen till vänster, skruva upp volymen och njut av forskning i världsklass:

Och så här ser de ut