Tips på intressant läsning

december 1, 2020

Jag försöker läsa mycket om skog och andra frågor som intresserar mig och utbudet på nätet är, som ni vet, obegränsat. Man får försöka sålla och hitta guldkornen och jag tänkte dela med mig av ett, nämligen Danske Banks nyhetsbrev ”Skog och Ekonomi”. Det kommer ut fyra gånger per år och är riktigt bra. Brevet har ofta något tema som är aktuellt plus det allmänna läget i skogskonjunkturen och hur priserna ser ut just nu och var de verkar vara på väg. Det är Johan Freij som är ansvarig utgivare och han har ett antal medarbetare som också skriver i nyhetsbrevet. Numera så har de ett webinar där de presenterar nyhetsbrevet och tar upp några ämnen därifrån. Igår var ett sådant och jag tittade förstås. Där pratade de en hel del om vad skogen används till och Johan visade en intressant bild, se nedan

Från Danske Banks nyhetsbrev ”Skog och ekonomi” nr 4 2020

Ibland läser man i debatten om skogsbruket att vi ska inte odla skog för att elda upp den och det är ju förstås ingen skogsägare som vill. Det skogsägaren får in sina pengar på är till den största delen timmer (runt 75% av skogsägarens netto kommer från sågtimmret, enligt ovan nyhetsbrev). Att sälja skog som bränsleved är ju det sämsta betalt man kan få och sker bara i nödfall, där skogen är för skadad av någon anledning (röta till exempel).

Figuren ovan visar att bara ca 5% som avverkas i syfte att eldas upp  och det sker som hushållsved. Ca 50% blir timmer, drygt 40 massaved och sedan lite flis. Av nettot är dock hela 50% som i slutändan blir bioenergi, vilket var en högre siffra än vad jag trodde. Cirka 25% blir trävaror. Varför är det så stor skillnad mellan timret och det som blir trävaror kan man undra? Jo, enkelt uttryckt så är stockarna runda och bräder fyrkantiga, därav spillet. Och allt spån som produceras i själva sågningen osv. Men hela stocken tas till vara på något sätt, allting används i slutändan.

Men det är en intressant bild att ha i bakhuvudet och som skogsbrukare kan man ju fundera över hur man kan maximera sitt timmeruttag. Min far, som är duktig på att dokumentera skogsbruket, räknar alltid vad slutavverkningar ger och de senaste 7-8 åren har våra slutavverkningar gett ca 80% sågtimmer (inkl. sågkubb och klentimmer), 18% massaved och 2% bränsleved. Vid något tillfälle när vi avverkade frötallar enkom, landade vi på runt 88% timmer, men det är ju ett extremfall förstås. Men jämförelsen är inte helt relevant, det är lite äpplen och päron i jämförelsen i bilden ovan och vår egen mätning. Bilden ovan visar skogskubikmeter (m3sk), dvs hela trädet inklusive bark och krona samt gäller för all avverkning (inklusive gallring). Vår mätning är m3fub (kubikmeter fast mått under bark) och enbart slutavverkningar så det är klart det blir skillnad. Men det var inte min poäng att jämföra rakt av utan snarare att det är en viktig faktor att följa i sitt eget skogsbruk.

Det finns en hel del att läsa i nyhetsbrevet och om ni inte redan prenumererar på det så kan ni signa upp er här. Och vill ni se presentationen så finns den att titta på i efterhand här.

Underröjningen har startat och jag gör ett fynd i skogen
Produktion av kvalitetstimmer