Det finns en anledning till att framrutan är större än backspegeln och det är för att man ska se betydligt mera framåt än bakåt. Att älta gammalt saker, vad det än må vara, tillför sällan något. Men det finns undantag och då tänker jag på att man behöver lära sig av historien. Kaizen eller ständiga förbättringar är något jag tror stenhårt på och försöker tillämpa och i mitt tidigare liv på Sandvik, ÅF och Ericsson jobbade jag mycket med detta och varför inte fortsätta med det inom skogsbruket också?

Jag jobbar ju mycket med min far, Bosse 87 år, och om man inte känner honom så skulle man kunna tro att med hans ålder och erfarenhet så har han bestämt sig för hur saker ska göras i skogen och här ska vi inte ändra något. Men, som kul är så är det precis tvärtom. Han är vetgirig och provar hela tiden nya saker som han läst om, hört från andra eller som han själv funderat fram. Jag kan ge ett kul exempel. För några år sedan fick vi nya hyresgäster i ett hus på gården och det visade sig att Jarmo, som han heter, kör enduro och vid ett tillfälle ringde Bosse mig och sa upphetsat- ”Jag har fått en idé om hur vi ska skapa en fin såbädd för våra tallfrön i vår kommande sådd. Jarmo kör ju enduro så vi ber honom köra med sin motorcykel i markberedningsfåran och de grova däcken kommer att skapa ett suveränt underlag för tallfröna”

Jag tycker idén är jättebra men nu genomförde vi just inte den här idén (än är kanske bäst att tillägga), men det visar på Bosses förmåga att tänka nytt, out of the box som man säger. Det är antagligen ett sätt att hålla sig ung på också, att hela tiden lära sig nya saker.

Så i vår senaste podd där vi gick igenom vad vi gjort i skogen 2020 så passade vi på att reflektera över vad vi hade kunnat göra bättre och här tänkte jag dela med mig av våra funderingar. Och som alltid, det finns inte ett sätt att göra det på , det finns många olika sätt men det här är mina tankar. Kanske finns det något som passar dig att använda och man behöver ju inte göra alla misstag själv, man kan lära sig av andras misstag också.

1
Efter en storm när det blivit vindfällen, avvakta med att ta hand om vindfällena. Det kan ju komma flera stormar som skapar flera vindfällen och om det händer 5-6 gången som förra vintern så blir det ett mycket tidsödande och trist jobb att kapa vindfällen stup i kvarten. Med de här milda och blöta vintrarna som vi hade förra året och som årets vinter varit hittills är risken stor för mera omkullblåsningar tyvärr. Vänta istället till slutet på vintern och ta hand om alla som uppkommit då. Nu har vi avtalat med en köpare om att vi kommer att få hjälp med skördare och skotare i slutet på vintern för att ta hand om alla vindfällen. Det vi får göra är att hålla koll på var de är samt kapa loss träden.

2
Lite samma tema som nr 1, nämligen ha bra koll på hur plantorna kommer under dina frötallar och var på hugget så att du tar bort frötallarna så fort du är nöjd med planttillgången. Detta för att minimera risken för vindfällen.

3
Sätt gärna upp ett antal barkborrefällor, det ger dig en bra indikator på hur pass aktiva de små borrarna är. Mycket baggar i fällan = stor aktivitet och vice versa. Kompletteras gärna med att gå in på Skogsstyrelsens tabeller där de presenteras just detta länsvis.

4
Om du får angrepp av granbarkborrar, ta om möjligt ned hela beståndet. Jag har talat med många som förespråkar detta och vi själva har fått uppleva att angreppet har kommit tillbaka i de närliggande träden när vi tagit bort bara de angripna. Det är ju förstås inte alltid det går, men ibland så går det och då är det bara att köra på. Jag skrev en del om det här också.

5
För att minska risken för angrepp av granbarkborrar, överväg att korta ned omloppstiden på din granskog. Vi har ju förstås lägsta slutavverkningsålder att förhålla oss till så den ska vi inte gå under men vi kanske inte ska spara granen så den blir 100 år i södra och mellersta Sverige. Jag gissar att många gör detta redan men vi själva har slarvat, vi har haft granskogar som har varit 90-100 år och det är inte bra. Granen mår oftast inte så bra när den blir så gammal. Det finns förstås undantag, men generellt så är ju unga granar friska och starka och klarar ett angrepp men mera sällan om de är 100 år och äldre. Tallen däremot, kan stå mycket länge. Den fortsätter att producera högt upp i åldern och kvalitén blir bara bättre och mer kärnved bildas.

6
Gallra i granskog endast en gång och sikta då på att hamna runt 1000-1100 stammar/hektar. Att gå in och gallra flera gånger i granskog ökar risken för skador och rötangrepp och att få ett svagt bestånd. ”Granen blir söndergallrad”, för att citera min erfarna kusin Jonas Kling, om du gallrar den flera gånger. Och överväg att inte gallra alls i vissa fall, såsom där terrängen är svår att komma in med maskiner y ex, då kan du röja hårt istället och se även här att sikta in dig på 1000-1100 stam/hektar. Många tycker det låter mycket (och det är det) men det funkar på gran. Vi har granbestånd med 1000 stam/hektar och som är fantastiskt fint och som vi ska avverka i vinter.

7
Hinner du inte röja själv, hyr in folk som kan hjälpa dig. Kanske självklart men nästan alla skogsägare jag pratar med säger att de ligger efter med röjningen och då inkluderar jag även de riktiga skogsentusiasterna. Vi har tagit hjälp i år, först i vår skog i Småland. Där har Jan och Jerker röjt drygt 150 timmar och ni kan ju gissa själva hur lång tid det skulle tagit för mig och min far att röja detta. Hur hittar man duktiga röjare då? Jag vet inte men fråga dina skogskontakter om tips. I vårt fall så har vi fått tips av inköpare, både i Småland och i Bergslagen. De har ofta bra koll på vilka som röjer och vilka som de tror kan vara lämpliga på dina marker.

8
Ett kuriosa tips: I slutet på växtsäsongen, gräv upp en tallplanta du sått på våren och mät rötternas längd. Alltid kul att se hur fröet/plantan lägger all energi på att växa nedåt. Vår erfarenhet är att plantan kan vara 3-4 mm hög men roten är ofta +10cm lång och då förstår man att de klarar lite torka.

9
Anlägg mera björk. Här har vi själva varit dåliga men vi ska skärpa oss. Vi har sett exempel på fantastiskt fina björkskogar och med förädlingen som skett så växer de så det knakar. Vi ska anlägga Ekebo 5 i vår och snart finns Ekebo 6 här också. Läs mer om detta i ATL här. Varför ska man ha björk då? Jo flera skäl. Björken har hög densitet och är betydligt mera hållfast än både gran och tall. Nu används den inte så mycket till byggnadsmaterial av någon anledningen, jag gissar att tillgången är för skral. Den är också nödvändig i vissa pappersmassa processer (jag tror att flera massaproducenter importerar björk) så massabruket förbrukar mycket björk. Det har också visat sig att en granskog med en inblandning björk blir tåligare mot stormar (jag har för mig jag sett en rapport om detta men hittar den inte nu), björklöv innehåller mycket vätska som kan ha en dämpande effekt på bränder och det sägs att granbarkborrar skyr björk. Det sista vet jag inte med säkerhet men jag har hört det ganska ofta från flera håll så det kan nog vara så. Vidare så kan ett inslag med björk i en granskog minska rotkontakten mellan granarna och på så viss bryta rötspridning. Det funkar ju förstås med andra trädslag också.

10
Följ med i digitaliseringen som sker inom skogsbruket. Det händer fantastiskt mycket nu och se till att hålla dig á jour med utvecklingen inom området och plocka de bitar som passar dig. Några exempel är digital skogsbruksplan i mobilen, mät din skog med drönare (stamantal/hektar och trädhöjd bl a), utnyttja den laserskanning som är gjord över Sveriges skogar via Skogsstyrelsens hemsida (där kan du hitta volym t ex och vår erfarenhet är att det stämmer förbluffande bra) och kanske Virkesbörsen som håller på att digitalisera affären mellan virkessäljare och köpare, är något för dig? Det finns säkert flera exempel på digitaliseringen men det här var några exempel.

Det blev en lång lista och det finns säkert mer att tillägga men jag nöjer mig med ett citat av Nelson Mandela ”I never lose. Either I win or I learn”

Ta hand om er och var försiktiga.
God Jul och gott nytt år!