Vi räknar årsringar och stammar

februari 24, 2021

Min prognos från igår visade sig stämma för en gång skull, häcken var färdigklippt precis till lunch. Skönt, började bli rejält trött i axlarna men det räknas väl in som lite träning? Medans jag klippte klart granhäcken så klippte Bosse äppelträden. Det är ett digert jobb, det finns nog runt 35 äppelträd här. Nu klipper inte Bosse alla varje år men inte långt därifrån.

Lägg märke till den fina misteln i trädet ovan. Den är ”planterad” där. Tror vi pratar en del om det i podd nr 66, Mistelns nordgräns. Mistlar verkar för övrigt vara smartare än vad vi tror. Så här skriver Vetenskapsradion på SR ”Mistlar som parasiterar på samma träd tycks hjälpas åt för att hålla värden vid liv. Misteln är en parasitisk växt som gärna växer på exempelvis akaciaträd i Kalifornien. Mistlar kan producera sin egen näring med hjälp av solljus, men snyltar gärna från värdträdet i stället. Nu har forskare vid universitetet i Kalifornien visat att mistlarna verkar känna av varandra om de sitter på samma träd, och samkör sin attack så att de inte tar kål på värdträdet. Är det flera mistlar på samma träd så snyltar de nämligen inte lika mycket av värdträdets resurser, utan utnyttjar i stället solljuset i större utsträckning. Om en mistel tas bort så tycks den som är kvar känna av att den inte längre behöver tävla med andra mistlar, och utnyttjar då trädet mer.” Jag upptäckte det här inslaget av en slump precis, fascinerande! Det är därför jag alltid lyssnar på P1.  Här kan ni lyssna på inslaget.

Efter lunch åkte vi upp till skogen för att räkna lite årsringar. Det är för vår poddinspelning i morgon, som ska handla om våra gamla granskogar. En del granar hade riktigt täta årsringar men vi hade med ett rejält förstoringsglas så vi lyckades räkna på ett antal granar i några olika bestånd. Man ser också hur ofta de varierat i tillväxt genom åren. De allra flesta hade växt mycket långsamt de första 20-25 åren samt de sista 3-5 åren. Se själva:

Vi räknade som mest runt 130 årsringar på de största granarna (en t.om. runt 140 år, men jag misstänker att jag räknade fel på den) och det är mycket, antagligen lite för mycket. Just där hade vi inte fått några problem med granbarkborrarna men i ett bestånd nära, där granarna var runt 90 år, har vi haft en hel del problem med borrarna men nu är den delen avverkad också. Och vilka volymer den innehöll. Jag ska inte avslöja hela vårt poddinnehåll, men siffror på 600 m3sk/hektar kommer att nämnas.

En fin björkgrupp lämnade vi kvar i avverkningen.

Vi passade på att kika på en del av vinterns gallringar också. Det här är en annan del än den som jag skrev om tidigare här. Jag tycker den här blev fin också, vi tog några provytor när vi ändå var där och vi landade på mellan 600-900 stammar per hektar. Lite i högsta laget på några ytor men helt ok. Många av de här tallarna är stamkvistade och det kan vara svårt att gallra bort dem, lätt att vi lämnar någon för mycket kvar då men det gör inte så mycket. Det finns en del gran kvar i detta och kanske blir det så att vi avverkar granen och gör en timmerställning av det men det ligger ju många år in i framtiden.

Som ni ser att det en del snö kvar på vissa ställen där det är öppet men det har smält undan väldigt mycket på kort tid. Fortfarande is på vägarna i skogen men fortsätter värmen så här så blir de snart mjuka och svåra att köra på.

Dessa fantastiska familjeföretag
Häckklippning fortsätter men i större skala.