Vad jag pratar om när jag pratar om stamkvistning

I veckan har vi påbörjat stamkvistning av ett sått tallbestånd. Beståndet är sått år 2000 och är alltså 21 år och ståndortsindex är T22. Rätt magert med andra ord men skapliga tallar. En del betning finns det och någon blötmark också.

Vi har stamkvistat det en gång förut för fem år sedan och nu är det dags för den slutliga stamkvistningen. Anledningen till att vi gör den i två steg är att vi vill börja tidigt när stammen är relativt klen (för att få så stor andel kvistfritt som möjligt) men då är det inte möjligt att stamkvista till den höjd vi vill ha för då skulle det inte bli några barr kvar. Vi vill ha minst fem kvistvarv kvar och nu har de vuxit så pass att vi kan stamkvista upp till 430 cm. Det är den minsta höjd vi siktar på och ibland går vi upp till 460 (beroende på hur mycket gamnacke vi tål för tillfället). Vi använder oss av sågen för att mäta höjden, det går utmärkt.

Beståndet är på 2,7 hektar och det är drygt 600 tallar som är stamkvistade så runt 222 st/hektar och det är nog ungefär där vi brukar ligga. Fler ljusraka och felfria tallar brukar vi inte hitta och vi vill bara lägga krut på de riktigt fina tallarna. Det är ändå en del jobb med detta, helt klart. Vi har drygt 15 000 tallar stamkvistade totalt och det är min far Bo som lagt mycket energi och tid på detta och när man vet hur mycket jobb detta är så kan jag inte låta bli att imponeras över antalet. Det kräver hängivenhet, helt klart. Men fint blir det, se själva!

Tänk på att ha ett par bra skyddsglasögon när du gör detta, annars får man en massa sågspån i ögonen. Jag brukar ha hjälm med visir och glasögon, likförbannat brukar det smyga sig in en del sågspån i ögonen och jag begriper inte hur det går det. Jag fick också tips från en följare på Instagram som jobbat som ledningsröjare när jag lade upp nedanstående film att man ska hålla ena handen ovanför varandra, som man håller i en golfklubba. Och att aldrig låta armbågarna gå över axelhöjd, för det ger problem med axlarna. Vi tackar och tar till oss.

Jag får mest ont i nacken och vi försöker att inte stamkvista högt för länge sammanhängande utan hellre ofta och en dag åt gången. Den första kvistningen, när man går med handsåg och sågar det man når från marken är rätt lätt, det är den när man går med stångsåg som sliter. Nedan en liten film när Bosse kvistar en ganska klen tall

Att tänka på också är att inte skada stammen. Ibland ser man som en liten kudde som kvisten utgår ifrån, speciellt när tallen är lite äldre. Se upp så ni inte skadar kudden men försök att gå så nära som möjligt, då sker ju övervallningen snabbare. Bilderna nedan är i beståndet och visar hur övervallningen startat på kvistningen vi gjorde 2016, för fem år sedan. När på året gör vi detta då? Ja, vi undviker stamkvistning i kvartal 4 för det finns en risk för en svamp som heter barrträdskräfta annars.

Nedan är en bild på hur stammen ser ut i genomskärning efter en stamkvistning.

Det blir mycket kvistfritt virke av detta! Är ni mera intresserade av stamkvistning och vill djupdyka så har vi en podd om detta i avsnitt sex, som ni hittar här. Eller varför inte läsa om det i Skogsstyrelsens eminenta skötselserie. Ni hittar avsnittet om stamkvistning här.