Det här är den fjärde delen i hur jag ser på ett hållbart skogsbruk. Del ett hittar du här, del två här och del tre här. När jag först tog fram den här presentationen inför Linnéuniversitetets skogsdag hade jag inte med skogens klimatnytta och det var en miss inser jag i efterhand. Det är ju en av våra viktigaste frågor och skogen har en mycket viktig roll. Jag ska presentera hur jag ser på skogens klimatnytta men jag vet att det finns många olika åsikter inom detta område och jag är inte expert men har tänkt och läst mycket i frågan.

Skogen gör nytta för klimatet på två sätt. Vi börjar med grunden, fotosyntesen, och den ser ut så här:
6 H₂O + 6 CO₂ + solljus → C₆H₁₂O₆ + 6 O_2.  Dvs, träden absorberar CO2 och med hjälp av vatten och solenergi omvandlar det till druvsocker och syre. Den här processen pågår så länge träden växer och upptaget av CO2 är proportionellt mot tillväxten i skogen. Och om man går i en riktigt gammal skog så ser man att den växer sämre, en del träd börjar till och med att dö och när träden dör och multnar så återförs koldioxiden till atmosfären. Bilden nedan tog jag förra veckan och titta på granens topp så ser ni att den inte har någon stor tillväxt längre. Slutsatsen är alltså att ska skogen göra störst nytta för klimatet så ska den brukas aktivt.

Den andra effekten, som är betydligt större, är att material från skogen ersätter fossila material, substitutionseffekten. Det enklaste exemplet är när vi bygger hus i trä istället för stål och betong (SSAB och Cementa är de två största utsläpparna av CO2 i Sverige som just tillverkar stål och cement). För något år sedan var det bara runt 10% av Sveriges flerfamiljshus som byggdes i trä, nu tror jag att den siffran är på uppgång men det finns ju stora klimatvinster att göra om vi kan öka den siffran markant. Som kuriosa så är vårt hus i Mälarhöjden över 100 år gammalt och byggt i trä och vet ni vilket hus i Sverige som är den största byggnaden i trä? Jo, slottet i Stockholm som blev klart mitten på 1700-talet. Mycket CO2 som lagrats in där.

En kommun som stuckit ut hakan när det gäller träbyggnad är Växjö. De har en träbyggnadsstrategi sedan många år tillbaka. 2015 var målet att 25 procent av alla nya hus som byggs av kommunkoncernen ska vara byggda i trä och år 2020 är målet 50 procent. Det här har kommunledningen drivit, oavsett politisk färg i ledningen. Mycket lovvärd initiativ tycker jag, bra för klimatet och bra för att skapa lokala arbetstillfällen. Här är Växjö en föregångskommun!

Det finns mycket att läsa inom det här området om man vill fördjupa sig och det vill man. Jag rekommenderar en rapport från Södra som heter Södras klimateffekt. Skriven av Peter Holmgren (huvudförfattare), Eva Gustafsson & Göran Örlander. Finns att ladda ned här.

Jag tycker också man ska lyssna på Tomas Lundmark, professor på SLU. Han förklarar skogens klimatnytta på ett tydligt och underhållande sätt. Lyssna på vår intervju med honom i Skogspodden avsnitt 50. Lyssna in från 36 minuter in i intervjun, den hittar ni här.

Mina slutsatser av de två olika klimatnyttan som skogen ger är följande 1) Skogen ska ha en hög tillväxt för att absorbera så mycket CO2 som möjligt, dvs när din skog börjar bli gammal och slutar växa så ska du avverka och beskoga på nytt. 2) Satsa på att producera kvalitetsvirke som kan användas för långlivade produkter (till skillnad från massaveds vars produkter har en kortare livslängd), dvs producera högkvalitativt timmer så mycket som möjligt. Då får du högst klimatnytta och på köpet hög lönsamhet.

Ett annat spännande område inom klimatnyttan är alla nya produkter vi kan förvänta oss från skogen, som idag kommer från fossila material. Det är det här som brukar kallas för bioekonomi. Vi har pratat om det länge men det är nog nu det händer. Jag fick en bra insyn i vad som sker när jag träffade Åsa Ek, VD på Cellutech (numera en del av Stora Enso). Jag intervjuade henne i Skogspodden avsnitt 41. Åsa berättade att Cellutech befinner sig mitt emellan akademin och industrin inom den skogliga träforskningen och att de vidareutvecklar forskningsresultat, främst från Wallenberg Wood Science Center, så att idéerna går att omsätta i industriell skala. Lyssna på avsnittet här, det är superintressant. Bland annat så berättar Åsa om deras arbete med att få materialet cellufoam användbart och framför allt tillverkningsteknisk anpassat för industrin. Cellufoam kan användas som förpackningsmaterial istället för plast, se bild nedan.