Marie Wickberg: Gröna lögner och rosa moln

juni 22, 2021

Jag tror att vi alla skulle må bra av att praktisera lite djupandning i samband med samtal om hyggesfria skogsbruksmetoder, skriver Marie Wickberg i en krönika.

Foto: Lars Göran Abrahamsson/TT

KRÖNIKA

I slutet av 1800-talet infördes lagstiftning mot att avverka träd med dimensioner under en viss diameter. Grova träd plockades ut, det som blev kvar kom att domineras av gran, skogens produktionsförmåga sjönk drastiskt med stora ekonomiska konsekvenser som följd. Bokstavligt talat hade man alltså sågat av den gren man satt på och det är enkelt att förstå dramatiken som uppstod. De glesa restskogarna kom att kallas gröna lögner.

Skogsfolk glömmer inte snabbt. När plockhuggning och andra hyggesfria metoder nu åter är på tapeten är det inte så märkligt att det höjer pulsen hos många. Samtidigt växer en ny generation skogsägare fram och nyfikenheten kring olika sätt att bruka skogen är stor.

Vad som menas med hyggesfritt är dock ganska oklart. Det finns nämligen en uppsjö av metoder som på olika sätt skapar ett skogsbruk utan hyggen, allt från fröträdsställningar till luckhuggning. Skogsstyrelsen har nyligen gjort ett tappert försök att definiera begreppet men tyvärr landat snett. I korthet lyder förslaget till definition från Skogsstyrelsen så här:

”Hyggesfritt skogsbruk på skogsmark med produktionsmål innebär att skogen sköts så att marken alltid är trädbevuxen utan att det uppstår några större kala ytor.”

Det finns två stora problem med den formuleringen. Det första är att det inte finns ett ”skogsbruk” och ett ”hyggesfritt skogsbruk”. Däremot finns det en mångfald av metoder inom skogsbruket. Flera skogsbruksmetoder skapar mindre luckor och undviker större hyggen, låt oss kalla dem hyggesfria metoder, inom ramen för skogsbruket.

Skogsstyrelsens definition blir olycklig därför att den ökar polariseringen och gör skillnaden mellan skötselmetoder större än vad den skulle behöva vara.

Det andra problemet är orden ”skogsmark med produktionsmål”. Varför i hela friden ska man bara få räkna in hyggesfria metoder i produktionsbestånden? Är ett hyggesfritt skogsbruk mindre värt om det sker i till exempel ett område som är avsatt för naturvårdande skötsel? Är det inte på riktigt då?

Jag tror att vi alla skulle må bra av att praktisera lite djupandning i samband med samtal om hyggesfria skogsbruksmetoder.

Låt oss glädjas över att vi (fortfarande) har möjligheten att sköta skogen på olika sätt – och dessutom olika i olika bestånd. Låt oss använda friheten klokt. Låt oss konstatera att det långt ifrån kommer att funka överallt. Det är inte, som företrädare för intresseorganisationer ibland påstår, lösningen på alla utmaningar från artrikedom till klimatet. Men det är en fungerande lösning på vissa platser, för vissa skogsägare, beroende på vad de vill med sitt skogsägande.

Myndigheter och skogsägarorganisationer har en särskilt viktig uppgift att berätta om hur olika skötselmetoder påverkar marken, plånboken och omvärlden. Med dagens metoder handlar inte hyggesfritt om gröna lögner men definitivt inte heller om rosa moln. Kanske kan det finnas något mittemellan?

Marie Wickberg
Kommunikationschef, Mellanskog

 

*Krönikan publicerades i ATL den 18 juni 2021. Läs e-tidningen här.

Spelbolagen brädas av skogen
Glöm inte punkt 26