Härliga höstbilder från norra Sverige svämmar just nu över i mina digitala flöden. Kan bero på att jag har många vänner som väljer att tjuvstarta jakten. Fast vi tjejer här hemma väljer istället att hårdträna, eller mer mjukstarta. Just nu är det gott om älg på markerna och vi tränar på bra. Skulle nog kunna säga att vi är nöjda båda två så här långt.

Just nu är det två stora funderingar som diskuteras här hemma och har ni några bra tips får ni gärna dela med er:

• -Vilken rovdjursväst är bäst att satsa på? Eller hur länge vågar jag vänta…
• -Skulle vilja testa/köpa en kamera, men finns det ingen enkel och smidig som fungerar till hund?

550 meter är bra för en mammegris som Tjejen och jag tycker bakspåret är helt ok! Det går lugnt och stilla och det är mjukt och fint.

Det är tacksamt när älgarna väljer att gå genom ett avslöjande blöthål och jag ”utan näsa” kan se åt vilket håll spåren leder.

”Ingen näsa” men ögon… fast nu börjar björkarna att tappa löven och inte alltid ögonen heller är med.

Sen kan man dock inte räkna med att vi är helt överens om att vi ska åka hem och är klara för dagen…

Skogliga hälsningar från Mörteleks Frälsegård -En skogsgård mitt i Småland