Ladugårdskatt

2 maj, 2017

Den som ändå vore en katt. En lagom stor, lagom galen katt i sina bästa år. Då kunde man bara äta och sova och ta dagen som den kom. Kanske jaga en råtta då och då. Eller hitta en död fågel som man kunde visa upp för folk och låtsas att man hade dräpt den själv.

Och så skulle man ha kalvkompisar i ladugården som man fick en massa kärlek av. 

Jag ska definitivt bli katt i nästa liv om man får välja. Det kommer att bli så bra! Då ska jag ligga på en fönsterbräda eller i en halmhög och bara drömma om god mat och inte störa någon.

Spontanshopping
På villovägar