Det här med torven alltså

6 mars, 2018

Eftersom det var aningens blött i höstas är många av våra halmbalar inte jättetorra. Vi strör med både halm och utväxt gräs, det vi kallar hö-strö, och försöker så gott det går att hålla ströbäddarna torra och fina. Men det är inte det lättaste ska jag säga.

Det finns nästan ingen halm att köpa heller eftersom stora delar av landet hade samma problem med vädret under skördetiden. Tillgång och efterfrågan styr och priserna på det lilla som finns går givetvis i taket.

För att djuren ska ha en bra miljö och helst också vara rena får man hitta andra möjligheter. För vår del innebär det att vi skrapar gångarna oftare och att vi har köpt torv som vi strör med som ett komplement till halmen.

Vi köpte torv i storbal i år och jag funderar intensivt på hur man gör när man balar detta jordlika material?!

bla
Torvbalar på hög

Min nästa fundering är hur sjutton man ska hantera det!? Vi kör ut torven med halmrivaren och det går jättebra när balarna väl är på plats. När det var iskallt ute gick det fint att lasta för då höll de ihop och man kunde lyfta i dem som vanliga halmbalar. Men igår gick det såhär:

torv2

Asdåligt!

Linda och Linnea skrattade gott åt mig och jag fick snällt koppla på skopan och lasta med den istället. Det tog ett tag men sedan var det bara att köra ut. Jag körde i skrapgången och la in torv i boxarna hos de tyngsta djuren. Torven suger upp väta och stabiliserar bäddarna men ersätter inte halmen. Det är mer för att kompensera att halmen inte är så torr alla dagar.

Torv förresten! Vad tusan är det, kanske någon undrar?!

Jo, det är växtdelar från kärr och myrar. Mer än så visste jag inte själv men eftersom jag är en jävel på att googla så kan jag berätta lite mer. Bland annat att det verkar finnas helt sjukt mycket torv i Sverige. På en fjärdedel av landets yta närmare bestämt. Den började bildas redan när inlandsisen drog sig tillbaka och fortsätter så än idag. Det är döda växt- och djurdelar som finns i syrefattiga miljöer, såsom sumpskogar och myrar, och de förmultnar inte helt utan bara till en viss del. Dessa halvnedbrutna naturrester är torv.
Dessvärre är torven inte alltid så lätt att få tag på och det går inte obemärkt förbi att bryta den heller. Man måste göra vägar, dränera bort vatten och skala av jorden ovanför innan man når torvlagret. I Sverige bryter man idag torv på ca 10 000 hektar mark. Det är endast 2 promille av tillgången.

Förutom att lägga den på marken, skopa i den i en halmfräs och skicka in den på en ströbädd kan man använda torv som energibränsle eller att odla sina grönsaker i. Eller så kan man blöta upp den och bada i den. Torv-spa ska tydligen vara en behaglig och hälsosam grej! Kanske något att testa till sommaren om vi får någon bal över!

 

När jag mötte Jesus
På fjärde dagen uppstånden igen...