Idag borde jag visa före- och efterbilder på dikorna. Jag har börjat klippa dem på låren och under magen eftersom de har så lätt för att bli smutsiga nu när de har lång vinterpäls. Men jag vet inte.. Vill man se skitiga ko-lår? Vill man visa skitiga ko-lår? Jag får fundera på saken, kanske blir det några bilder senare, min telefon dog igår kväll när jag höll på som bäst. Kul är det i alla fall, man vill inte sluta!

Något jag däremot gärna vill visa är hur enkelt det har blivit att skjutsa djur i vår djurvagn. Vi har en krok till hjullastaren nu som vi använder istället för att koppla vagnen efter en jordbrukstraktor.

Det är så lätt och snabbt när man bara ska köra dem mellan olika platser på gården. Man behöver inte kolla om en traktor är ledig, inte heller koppla av andra vagnar eller redskap. Nej, bara tjipp, tjopp, på med kroken på lastaren och åka och hämta djurvagnen.

Det man inte kan göra är att sänka ner den till marken, vilket vi gjorde när vi använde jordbrukstaktorn. (Oftast i alla fall, den jävlas lite på ena sidan).
Fast nog skulle man kunna göra det med hjullastaren också? Visst borde man kunna koppla slangarna till lastarens hydraulik? Jaja, vi gör inte det i alla fall. Vi tippar bara ner den lite när de ska gå på och det är inga problem för djuren att hoppa in. Om de får en stund på sig att titta, nosa och bedöma hur högt det är så sköter nyfikenheten ofta resten.

Småkvigorna på den här bilden har transporteras förut. De skuttade glatt in som små hopphästar när vi öppnade dörrarna.

Jag är så glad att vi har den här vagnen. Förr var djurflytt ett besvärligt företag. Då ställde vi upp grindar mellan hallarna och lät djuren gå själva. Ofta väldigt tids- och hjälpkrävande. Samt att man inte hade grindar så det räckte. Då fick man fick ställa ut balar, traktorer, släktingar och vänner där djuren inte fick gå. Nu kan man flytta dem helt själv om man behöver.