Det började med en plåt

I morse var jag riktigt trött och nu när det närmar sig midnatt igen får jag nästan tejpa upp ögonlocken för att hålla mig vaken.

Igårkväll, ganska sent, kom jag att tänka på att vi har fem ugnsplåtar men bara en som passar i ungen. De andra fyra är för små och det är väldigt irriterande. Jag vet verkligen inte hur det blivit såhär men jag insåg att jag måste ta mig i kragen nu. Ge bort de som inte passar och skaffa några nya som går att använda ordentligt. Ur detta resonemang föddes genast ett behov av att rengöra samtliga plåtar. Annars kan man ju inte ge bort dem, hur skulle det se ut?

I samband med rengöringens uppstart nådde jag botten av lådan där man förvarar plåtarna, under själva ugnen. Den var ingen vacker syn kan jag säga, utan att för den sakens skull gå in på detaljer. Ut med den och in med plåtarna i uppvärmd ugn, väl insmorda med såpa. Skurning av lådan, vilket tog längre tid än någon kan föreställa sig, och ut med plåtarna ur ugnen för att diska, skrapa, gnugga tills de var rena och fina igen. Nåja, så fina som möjligt.

När jag skulle skjuta tillbaka lådan insåg jag att det gick ju inte alls. Hela ugnen behövde såklart rengöras nu när lådan och plåtarna blev så fina. In med Mr Muscle och hjälp vad icke miljövänligt och hälsofrämjande det är, men ack så effektivt. Nästan värt en förgiftad lunga eller två en liten stund. Luckan och glasrutan och den andra, inre glasrutan fick en omgång direkt och när jag behövde gå ut i ladugården och hämta swinto var det lika bra att gå och titta till korna. Och stänga in hönsen. Och skotta foder en extra gång i hangarn. För att sedan fortsätta med ugnen.

På grund av ovanstående var jag ganska trött i morse och planen var att jag skulle gå och lägga mig riktigt tidigt idag. Hur det gick? Jo jag hamnade i ett nedsläckt, isigt elljusspår i Indal. Men det är en helt annan historia.