En morgonpromenad kan ju vara trevligt. Det tyckte Leif igår morse så han gick helt enkelt ut. 

Redan när jag såg den här omkullvälta balen i kalvlagårn anade jag oråd. Någon hade visst kikat in på besök medan jag var iväg och skjutsade dottern till jobbet.

Någon stor, som inte kunnat låta bli att stöka till lite.

Mycket riktigt, när jag tittade ut såg jag honom. Störst’n.

Leif, din busunge!

Avelsgrabbarna Leif och Bamse har en egen, provisorisk box nu, stor och fin, och men den här dagen lockade visst friheten på morgonkvisten. Bamse låg snällt kvar och vilade men Leif hade klivit ut, vilket var ganska lätt eftersom vi inte hade någon extragrind framför foderkrubban. 

Mat skulle smakas på lite olika ställen och mindre djur skulle hälsas på.

Många var fascinerade.

Efter ett tag var han nöjd och gick tillbaka in i boxen igen. Jag och Jesper kunde stänga till ordentligt så nu hoppas jag att han håller sig inne.