Nu är ensilageplattan formsatt och armeringen är nästan helt klar. På tisdag gjuter vi, tills dess kämpar grabbarna på allt de kan. 

Formen som går längs hela ytterkanten är byggd i sektioner som till min stora glädje går att återanvända vid framtida gjutningar. Tänk allt formvirke som passerat mig under alla år jag levt med en gjutgalen karl. Inte mycket har kunnat tas tillvara och det har alltid känts så synd.

Den här formen är uppdelad i fem meters sektioner och dem hade man ju kunnat fota innan de kom på plats förstås. Själva konstruktionen syns i alla fall på bilden här uppe.

Formen består av en väggdel som är två tum tjock (jaja, 45 mm då) en 11 mm OSB-fot som stöd.

Väggdelen är 30 cm hög och den övre regeln är ditsatt på slutet för att låsa ihop sektionerna. Den är också kilad här och där för att kompensera små svängningar och höjdskillnader. Formdelarna är  ihopskruvade i bakkant med korta brädbitar som skarv och på så sätt har en lång form byggts upp av kortare bitar. Formfoten har fyllts fast ordentligt och efter gjutning kan den täckas av och man kan skruva isär sektionerna och använda formarna igen. Smart och sparsamt.

Här är några bilder från de senaste dagarna.

En färdig platta närmar sig med stormsteg och vi kommer att kunna lagra två ensilagelimpor här. Rännan i mitten är gjord för att göra plattan tjockare, ifall man vill sätta upp en plansilovägg där i framtiden.

Kolla här då förresten! Bästa grejen. En najomat! Adjöss lilla najtrådsrulle och goodbye tång och ryggvärk. Bzzzz, bara, så är armeringen ihopknuten på en enda sekund.

Det som återstår att göra nu är några ytterligare smågrejer med armeringen samt att två avrinningsbrunnar ska justeras in. Sedan är det bara att hälla i betong i mängder.