Häromdagen blev jag riktigt orolig när jag blandade foder. Nu är det kört, tänkte jag. Bara att sälja alla djur och göra sig beredd på konkurs och fattigtider!

Om något kan skrämma en bonde så är det varmgång i fodret. Särskilt om det varma fodret ligger i en stor limpa som ska räcka flera månader.

Förra året lastade vi ut det mesta av ensilaget ur limpan med vanlig planerskopa. Det var enklare och snabbare än att koppla på klippgripen varje gång och funkade bra och utan kvalitetsproblem. I år gjorde vi likadant men nu har vi en större, bredare limpa. Även om det går åt mycket foder just nu blev nog uttagningstakten för låg för en så stor öppning i plasten. Med hög luftinblandning, så som det blir när man tar med skopa, fick vi uppenbarligen en fin miljö för varmgång för ett par dagar sedan…

-Gud hjälpe mig, nu är det ute med oss alla! Rädda barnen och kattungen för nu är det färdigt!

Så kändes det men tack och lov behöver det inte vara fullt så dramatiskt. Det vi gjorde var att vi genast började använda blockurtagaren igen så vi inte luckrar upp och får in syre i fodret i onödan. Urtagaren klipper av och skapar en mer stängd yta så fodret håller sig fortsatt packat efter uttag. Vi har även identifierat var i limpan varmgången finns och fokuserar extra noga på den sidan. Om vi inte får stopp på det kommer vi att öka uttagningsstakten genom att fodra fler djur från limpan tills vi kommer ur partiet.

Puh, hoppas bara att det löser sig nu, för oss men även för andra som har lagringsproblematik i år. Det verkar besvärligt på många håll och prövningarnas tid känns långt ifrån över tyvärr. Blött foder, försenade skördar, sämre kvalitet och alla möjliga bekymmer tycks förfölja bönder i år.

Vi har vårt knappaste år någonsin tror jag, och det är bara att gratulera alla som har stora, fina lager. Och se fram emot ett bättre 2024.