Jag tänkte att jag skulle berätta hur det går för sötnosen Jerry. Jerseykalven alltså, han med de stirriga ögonen. 

Han har växt på sig nu och fått flytta ut i en gruppbox tillsammans med några andra tjurkalvar. Han trivs bra verkar det som och har fina dagar i halmen.

Någon som inte mår så bra, eller jo, det kanske han gör nu, på någon blommande äng i kalvhimlen, är en av de största, finaste djuren i kalvladugården. Han skulle just vänjas av från mjölken och har mått prima under hela sin uppväxt.

I morse hittade Linda honom död i boxen. Skittråkigt. Det är sådant som händer ibland tyvärr, men man blir liksom aldrig van. Vi vet inte vad det var för fel på honom och han har inga skador utan verkar bara ha dött helt enkelt. Uppsvälld buk som eventuellt kan tyda på trumsjuka (vill inte visa bild på grund av att den kan missbrukas) men de sväller ju upp efter döden ibland ändå så det är oklart.

Som vanligt alltså. Fint och sorgligt i en salig blandning. Pigg jerseykalv och spontan morgondöd. Bara att välja var man vill lägga sitt fokus. Idag gick det bra att välja det fina. Vi har haft en bra förmiddag och jobbat på som tusan. Sedan fick vi fikabesök och nu ska jag göra ett hospicepass medan Linda knegar på med djuren och Danne reparerar bromsarna på tippvagnen.