För en gångs skull var lagen om alltings jävlighet inte med i bilden. En krånglig händelse löste sig lyckligt tack vare bästa möjliga omständigheter. 

Förra veckan hittade Linda en stor kvigkalv på skrapgången med benen åt alla håll. Kall, svag och nyfödd var den och kunde inte komma upp. Den fick bäras in på ströbädden och sedan var det bara att torka, torka, torka, och försöka få upp värmen och energin i den lilla kroppen igen. Vi var nog alla beredda på att den inte skulle klara sig för det såg verkligen mörkt ut ett tag.

När man behöver pyssla extra med djur brukar det ju ofta strula extra också. Men den här gången var det faktiskt precis tvärt om. Om någon kalv kommer att klara en så tuff start så är det den här. Kon är nämligen jättesnäll och hade inget emot att vi hjälpte henne med kalven. Samtidigt var hon inte för nonchalant utan helt på det klara med att det var hennes jobb att slicka och putta och finnas till hands hela tiden. Dessutom har hon lagom stort och lättdiat juver, fina spenar och rejält med mjölk som hon gärna släpper ifrån sig. Därmed var det hyfsat lätt för oss att utfodra kalven trots att den knappt kunde stå på benen första dygnen.

Mamma Mu

Vi fick mjölka ur och ge i hink eller med sond och vi gullade, puffade och lyfte upp kalven på benen flera gånger om dagen. Den var svag och slö och fattade absolut inte att man måste suga i sig maten själv när man är på utsidan livmodern.

Vi trodde nästan att vi skulle behöva tvångsmata hela uppväxten men sent en kväll vände det! När jag kom för att mjölka ur och ge ett sista mål mat stod hon upp och var mycket piggare. Lycka! Benen var svajiga men när jag lockade med mjölkiga fingrar var det som att signalerna äntligen gick fram. Hon började snutta och kunde ledas fram till spenarna och äta själv för allra första gången.

Stor liten tjej. Numer pigg och självgående. 

Väldigt kul att det löste sig och att allt var så rätt fast det blev så fel i början. Hade inte kossan varit så snäll och lättmjölkad hade det genast blivit krångligare. Och hade hon varit mer beskyddande hade det varit svårt för oss att vara i närheten och framför allt att hjälpa kalven fram till juvret.

Bästa möjliga jävelskap med andra ord!